torsdag, oktober 30, 2008

Geni by association

Har ni sett att BG nominerats till Stora Jävla Journalistpriset?
Det är väl ungefär så nära jag själv någonsin kommer att komma - att jag känner honom - så här firas det idag.
Hoppas han vinner också.

onsdag, oktober 29, 2008

Åh gud, det här är så bra!

Sotarn kommer över, det är hennes gamla barndomskärlek, de dansade till Kiley Minogue som små i "the Folkets hus basement", hon tar i hans sotararm med sina pianofingrar och blir alldeles yr och börjar sjunga nåt som låter som Righteous brothers fantastiska Unchained melody (en låt som inte är med i Dirty dancing, men väl i Ghost som Swayze också spelar i) och... och... LYSSNA!

Frida Hyvönen - Dirty dancing


måndag, oktober 27, 2008

Insikt

Jaså, tänkte han. Det var DET han skulle blivit.

Det var så dags nu.

La lala la

Mästerlig scen. Jag har haft musiken mässande i huvudet sedan igårkväll. Jag. Hör. Den. Fortfarande. (Se bara fram till 2.30 min, sen blir den asdålig).

söndag, oktober 26, 2008

Koyaanisqatsi

Han är för jävla bra.

Huskvarna Folkets Park 24/10

lördag, oktober 25, 2008

Anita Baker

Det är sol och blå himmel. Inte standard en oktober i Göteborg direkt. Men istället för att gå ut, istället för att motionera - som jag vet att jag borde - istället för att träffa nån av de människor som jag träffar alldeles för sällan och vars smittande inspiration jag verkligen skulle behöva, vill jag helst va kvar hemma. Lite småskamsen kollar jag mailen, läser DN.se, Kustarnik - som en vanlig dag på jobbet!

Jag går tillbaka i Kustarnikarkiven. Vilket drag det var i början! Tor skriver tre inlägg om dagen, Måns slänger upp bilder och länker, Anton indignerar sig över samtiden och mitt i allt detta lyckas Thomas få in underfundiga kommentarer om vardagen. Mellan Anders och mina inlägg hinner det däremot gå rejält mycket mer tid. Jag ser Kustarnik som ett stort gemensamt anteckningsblock. Ett sånt lite för fint anteckningsblock, med hårda pärmar, som man får lite lagom prestationsångest av så man inte skriver inköpslistor i det. Så jag ville gå tillbaka och samla ihop lite av de viktigaste idéer jag lyckats klottra ner här. Jag kan inte hjälpa att jag läser det mesta andra på vägen också. Inklusive kommentarerna! Jag läser om min gamla återföreningsklassfest, upptäcker att jag har underskattat Måns fotogeni, och jag älskar när Tor tillåter sig att bli emotionell och privat, som här det är poesi, en haiku! Sen läser jag Thomas text om min kära mamma och i samma stund slumpar Media Player fram Anita Bakers No one in the world. Kustarnik, ni, har försatt mig i en så lyhörd och inspirerad sinnesstämning att jag inte avvärjde impulsen att gå till vardagsrummet och lyssna på den, men mycket högre volym.



Första versen. Jag spanar genom fönstret på de som står där ute och väntar på vagnen, på de gulnande löven i koloniträdgården och ända bort till cypressen som står på vår egen lilla tomt. Solen värmer genom fönstret fast ute ser det lite blåsigt ut. Första refrängen. Jag blir tårögd. Sån här melankolisk souldisco har alltid berört mig på ett särskilt innerligt sätt. Jag har aldrig lyckats sätta fingret på varför och jag vågar inte ta risken att analysera sönder det. Andra versen. Jag börjar gunga i sidled. Solen värmer mitt bröst. Bilar passerar ljudlöst på gatan utanför. Vagnen har inte kommit än. Andra refrängen. Jag dansar lyckligt med fuktiga ögon. Sträcker händerna i luften. Jag är Carola på väckelsemöte fast jag bryr mig inte. Musik kan inte bli bättre än så här: jag vill skratta, gråta och dansa samtidigt!

Då ringer grannen på dörren och vill låna ett vattenpass. Jag öppnar generad, påkommen mitt i det mest intima...

fredag, oktober 24, 2008

Ny lägstanivå: blondinskämt (det är fredag)

En blondin körde bil och hamnade bakom en lastbil.
Vid ett rödljus hoppade hon ur bilen och sprang fram till lastbilens förarhytt och knackade på.
Chauffören vevade ner rutan.
- Hej, jag heter Britta och kör bakom dig, du håller på att tappa lasten!
Chauffören bara tittade på henne, vevade upp rutan och körde när det blev grönt igen.

Vid nästa rödljus hände samma sak, blondinen hoppade ut och knackade på.
- Hej, jag heter Britta och kör bakom dig, du tappar lasten!
Chauffören vevade igen upp rutan och körde vidare.

Vid tredje rödljuset kom blondinen ännu en gång, nu något andfådd.
- Hej, jag heter Britta och kör bakom dig, du håller ju på att tappa hela lasten!
Chauffören lutade sig ut och sa vänligt:
- Hej, jag heter Bosse och jag kör sandbilen.

torsdag, oktober 23, 2008

Så kommer då lite bilder.

















Dagens fototips: tänk på bakgrunden




onsdag, oktober 22, 2008

Jaså ditåt

tisdag, oktober 21, 2008

Saker Anton lärt sig på sin pappaledighet

måndag, oktober 20, 2008

Mysterium

Varför heter Mickey Mouse Musse Pigg på svenska? Vad är pigg i sammanhanget?

Fråga från London

Hur i helvete torkar man tvätt i det här landet? Regn i luften och tolv grader i huset... Men imorgon reser jag hem till de dubbelglasade fönstrens och torkskåpens förlovade land. Men kläderna kommer att vara halvruttna långt innan jag når mitt mål.

fredag, oktober 17, 2008

Fredagsnöje!

video

torsdag, oktober 16, 2008

I natt jag drömde...

Det är alltmer ovanligt att jag minns mina drömmar när jag vaknar.
Därför blev jag extra lycklig härom morgonen, när jag vaknade och mindes följande dröm:

Det var storgille med Kustarnik-klanen. Men inte på Gistholmen.
Vi befann oss någon annanstans. Min Golf var med, och medan grytan (burgundisk?) stod och puttrade tog Anton med oss på en tur.
Anton körde alltså. Alla vi andra var passagerare, utom Sebastian, för han tolkade efter på en cykel.
Anton körde allt skumpigare, det var ingen väg utan bara grov terräng. Till slut var jag tvungen att be honom stanna. Jag har redan bytt flexirör och katalysator en gång, det kostade 10 000!

Där försvinner alla ur drömmen, utom Sebastian och jag. Vi fortsätter. Han vid pedalerna, jag på pakethållaren. Det bär iväg nedför en otroligt lång nedförsbacke. Mellan träden till höger skymtar vi sjöutsikt. En avtagsväg passeras.
Snart är vi nere vid stranden. Det är idyll.
"Här borde vi sitta och äta vår gryta", säger Sebastian.
Jag instämmer, men upptäcker samtidigt hur gräsänderna i vattenbrynet utvecklar framben och kliver upp på stranden som järvliknande bestar. Vi häpnar. De gnafsar oss ovänligt i hälarna. Vi tackar för oss och börjar cykla tillbaka, uppför backen.

Men alla som har cyklat uppför en backe med 93 kilo Thomas på pakethållaren och femton gnafsande järvar i hasorna vet att det inte är så lätt. Sebban började få panik, situationen var hotfull. Ända tills vi nådde den där avtagsvägen.

Där kunde vi plötsligt vika av neråt, och få rull på hojen. Farten ökade, vind i håret. Järvarna snubblade som fyllon bakom oss när de försökte hålla takten, och vi var fria.

Tack, kära nån, vi var fria!

tisdag, oktober 14, 2008

Stackars smala skådis!

DN:s Marcus Boldemann angående att SVT visar bilder i fel format utstrechade till det nya formatet så folk ser feta ut:
"Det här är inte kul för en filmskådespelare som kanske lagt ner en förmögenhet på en plastikoperation för att se smal ut och får sitt utseende helt kvaddat av SVT."

(Delar av det rymliga) SAMVETET





måndag, oktober 13, 2008

Mitt samvete

Den här.

Och såklart den här!

Och visst finns den här också på samvetet. Jösses vad hissmusik det låter.

Det här också...

Men den här är jag stolt över att jag följde! Jag RYSER av introt!

Det här skulle vara någon slags uppföljare. Tyvärr följde jag den också.

Men den här är fortfarande bäst!

1. Varför blir inte mina klipp så där snygga som era länkar?
2. Jag vet att jag inte har med Alf. Det borde jag haft.

Ålkråka!

Snoozade en timme i morse. Kom upp alldeles för sent. Och av hävd och tradition så passar Västtrafik på att dubbelstraffa den som redan är sent ute med inställda vagnar. Därför kom jag alldeles för sent till drottningtorget (utanför centralen). Men som tur var stod det att 2an skulle komma om 1 minut. Det gjorde den inte. Jag väntade lite tjurigt, och flyttade mig bort från de fotbollsspelande ungdomarna vid hållplatsen för att slippa känna mig pinsamt gubbig när bollen skulle komma att träffa mig och de skulle fnissa lite förläget. Istället kikade jag på höstlöven i den bruna kanalen. Och då, från ingenstans, dök en ålkråka upp till ytan. Med en ålajävel i näbben! Och de var engagerade i öppen strid. Ålen slingrade sig runt halsen på kråkan och kämpade för att bli tappad tillbaks i vattnet. Jag förbannade vagnen när den så slutligen kom, för striden var inte över. Skarven hade haft ålen till tre fjärdedelar ner i halsen, men ålen hade lyckats kravla sig upp ändå! Lite googlande visade mig vad den fågeln är kapabel till, och det blev också en fin värdemätare för hjälten i vår historia, ålen:


Schyffert hyllar

Sitter och funderar på mitt eget musiksamvete, men fram till det inlägget så är det här väldigt kul läsning.

söndag, oktober 12, 2008

Mitt samvete (20+)


Den första videon fick man inte embedda!





fredag, oktober 10, 2008

Jävla data

Laptopen låser sig hela tiden. Hela tiden. Hela tiden. Tangentbordet. Musknappen. Enda sättet att väcka den är att öppna aktivitetshanterarfönstret (CTRL ALT DEL) och stänga det. Otroligt irriterande. Ibland måste jag göra det efter varje musklick... Känner ni igen detta idiotfenomen?

onsdag, oktober 08, 2008

Mitt (goda) samvete






tisdag, oktober 07, 2008

Visa mig ditt musiksamvete och jag ska säga dig vem du är



måndag, oktober 06, 2008

Man tager vad man haver

Eftersom jag fick ta hand om massa go mat från Gistholmens frestelser så har jag 1 kg kokkaffe i mitt kök.
Nu vill jag veta:

Hur gör man?

söndag, oktober 05, 2008

Homer försöker rösta på Obama

fredag, oktober 03, 2008

Arthur Russell: This is how we walk on the moon