måndag, december 27, 2010

Lucka 27: Rand

av TOR BILLGREN



Sydafrikas valuta heter rand (beteckning ZAR) och är just nu ungefär lika mycket värd som den svenska kronan. Namnet betyder kant och kommer ur det geografiska namnet Witwatersrand, som är den höjd som staden Johannesburg är byggd på, och där Sydafrikas guldfyndigheter upptäcktes 1873.

Motivet på sedlarna är djuren som ingår i Big Five:

(Vit) noshörning (10 rand, grön)
Elefant (20 rand, gulbrun)
Lejon (50 rand, röd)
Buffel (100 rand, blå)
Leopard (200 rand, gul, orange)

Mynten finns i valörerna 2 och 1 rand, samt 50, 20, 10 och 5 cent.

söndag, december 26, 2010

Lucka 26: Pufform

av TOR BILLGREN



En av de vanligaste ormarna i södra Afrika är pufformen (engelska: puff adder, afrikaans: pofadder, zulu: ihobosha). Det är en kort och tjock orm, runt en meter lång och mycket farlig. Dess gift orsakar celldöd och extrem smärta, och är dödligt. Det som gör pufformen så farlig är att den förlitar sig på sitt kamouflage och alltså inte ringlar undan när den känner att något stort (typ en människa) närmar sig. Den ligger alltså kvar på stigen och tror att den är osynlig. Som en extra bonus heter den Bitis arientans på latin.

lördag, december 25, 2010

Lucka 25: Hawkers

av TOR BILLGREN

Hawkers är en vanlig syn på gatorna nu under turistsäsongen. Belamrade med sina varor går de från uteservering till uteservering och erbjuder besökarna dammvippor av strutsfjädrar, träslevar, konsthantverk och smycken. Man ser dem också i vägkorsningarna, där de dödsföraktande slänger sig ut och försöker kränga mobilladdare, tingeltangel, leksaker, solglasögon och solskydd till bilister som har stannat för rött.

Det är inte ovanligt med skyltar med "No hawkers" utanför restauranger och affärer. Men som vanligt blir allting roligare på afrikaans: "Geen smouse".

fredag, december 24, 2010

Lucka 24: Södra Korset

text & bild TOR BILLGREN



De riktigt gamla grekerna kunde se Södra Korset (Crux) och betraktade det som stjärnbilden Kentaurens hovar. Men runt år 400 e.Kr. försvann det från Atens horisont. I närheten på himlen, i stjärnbilden Seglen (Vela), finns ett annat kors som ibland misstas för att vara det Södra. Detta kallas "det Falska Korset". Skillnaden mellan det Södra och det Falska korset är att det Södra är assymetriskt och lite mindre, medan stjärnorna i det Falska lyser jämnstarkt och bildar en mer symmetrisk korsform (dock ej helt vinkelrät). Södra Korset finns i Australiens, Nya Zeelands, Papua Nya Guineas, Brasiliens och Samoas flaggor. Bilden är tagen från lägenheten i Bo-Kaap i Kapstaden den 15 januari 2010.

torsdag, december 23, 2010

Lucka 23: Apartheidledarna

av TOR BILLGREN

Varsågoda! Här följer ett skräckkabinett över ondska, idioti och ren dumhet. Sällan har så få förstört så mycket för så många. Den sista i raden gjorde delvis bot och bättring och förtjänar en smula respekt för det. Men vi får inte glömma att han under absoluta största delen av sitt politiska liv kämpade för apartheidsystemet.


DF Malan (1874-1959)

Premiärminister 1948-1954. Föddes på den kända vingården Allesverloren (finns på Systembolaget) och utbildade sig till präst inom den sydafrikanska statskyrkan Holländska reformerade kyrkan. Bildade 1945 den avknoppning av National Party som vann valet 1948, med löfte att införa apartheid. Självfallet var inte segregering och utnyttjande av svarta och färgade någon ny företeelse i Sydafrika. Skillnaden var att förtrycket nu systematiserades och gavs vetenskaplig och teologisk överrock. Och förvärrades.


Johannes Strijdom (1893-1958)

Premiärminister 1954-1958. Definierade apartheid som "baasskap", det vill säga vit överhöghet. Avskaffade rösträtten för den s.k. färgade folkgruppen. 2001 rasade en stor byst över Strijdom i Pretoria, varvid två människor skadades.


Hendrick Verwoerd (1901-1966)

Premiärminister 1958-1966. Apartheids huvudsaklige arkitekt. Skapade de "vetenskapliga" teorierna för systemet och fick det därmed att verka rimligt och försvarbart. Han ledde landet ut ur The Commonwealth 1961, vilket ledde till bildandet av Republiken Sydafrika. Knivmördades i parlamentet 1966.


John Vorster (1915-1983)

Premiärminister 1966-1978. Var under andra världskriget nazist och förordade diktatur i Sydafrika, något han satt fängslad för fram till 1944 (Sydafrika stödde de allierade i kriget). Gav under sin tid som justitieminister polisen rätt att fängsla utan rättegång. Komprometterades under slutet av sin politiska karriär av den så kallade informationsskandalen, där det avslöjades att regeringen i hemlighet hade finansierat den engelskspråkiga och regeringsvänliga tidningen The Citizen.

PW Botha (1916-2006)

Premiärminister 1978-1984. President 1984-1989. Lättade på apartheidlagarna något, bl.a. genom att avskaffa förbudet mot sex och äktenskap över rasgränserna. Detta var dock i praktiken obetydliga skenmanövrar. Ett reformerat och "humant" förtryckssystem är värre än ett öppet och oförblommerat dito. Det var under hans tid som ledare som landet exploderade i våld på alla fronter. 1989 fick han en lätt stroke, vilket gav National Party en ursäkt att ersätta honom med den mer förändringsbenägne FW De Klerk.

FW De Klerk (1936- )

President 1989-1994. Valdes in i parlamentet 1969 och i regeringen 1978. Den 2 februari 1990, efter ett halvår på posten, höll han det berömda talet där han hävde förbudet mot flera befrielserörelser (ANC, PAC, SACP m.fl.) och förkunnade att Nelson Mandela skulle sättas på fri fot, vilket skedde den 11 februari. 1993 tilldelades han Nobels fredspris tillsammans med Mandela och avgick som president efter det första demokratiska 1994. Han var vicepresident i Mandelas regering fram till 1996 och lämnade politiken helt 1997.

onsdag, december 22, 2010

Lucka 22: Northern Cape

text & bild TOR BILLGREN

Sydafrika har nio provinser. Northern Cape är störst till ytan (strax större än Tyskland), men minst till invånarantalet (runt en miljon). Den 8 januari i år körde jag och Erik från Kapstaden till Kakamas, en sträcka på 1000 km, för att hälsa på en vän som då jobbade på en druvfarm vid Orangefloden. Vi fann bland annat att allt vin som produceras i regionen är odrickbart.


Detta är väl egentligen en bild av Western Cape, men den är tagen från Northern Cape.


Lunch i Calvinia.


1904 års rugbylag. Foto från museet i Calvinia som inrymdes i en gammal synagoga (museet i Springbok fanns för övrigt också i den gamla synagogan).


Museet har tillägnat en hel avdelning till fyrlingarna Lombard, som föddes den 13 februari 1953.


1931 inledde dr J.E. Deuden ett forskningsprojekt som gick ut på att undersöka vad som hände om man lät ullen växa på ett får. Efter fem år och nio månader avslutades experimentet.


Fyrbent strutsunge som en ambulerande skojare tog betalt för att visa i början av 1900-talet.


Ibland såg vi små tornados virvla runt på vidderna.


Township.


Anger riktningen på Oranjerivier.


Himmel.


Väderlek.


Afrikaanse Protestantse Kerk (APK) i Springbok. APK bildades 1987 som en reaktion mot att statskyrkan i Sydafrika (Holländska reformerade kyrkan) året innan hade öppnat för ickevita medlemmar. Mellan 1987 och 1990 lämnade 130.000 personer den reformerta kyrkan i protest och anslöt sig till APK.


På väg söderut igen. Andra Northern Cape-namn: Bitterfontein, Nieuwoudtville, Die Aar, Upington, Kimberly

tisdag, december 21, 2010


Lucka 21: Diffusa geparder

av TOR BILLGREN


Britta Jaschinskis suggestiva bild av en gepard i Tanzania. Den vann Tyska djurfotografsällskapet bildtävling 2010, och ingår i årets "Veolia European Wildlife Photographer"-utställning, där den har fått omnämnandet "Highly Commended" i den svartvita klassen.


Och den här tog jag i Botswana i april. Är inte den bättre? Egentligen?

måndag, december 20, 2010

Lucka 20: Världens ände

bilder TOR BILLGREN

Kapstaden. Stora fartyg. Alltid.


Sea Point, den 21 oktober 2009, kl 13:31:01


Bantry Bay, den 19 december 2010, kl 15:13:22


Bantry Bay, den 19 december 2010, kl 20:21:39

söndag, december 19, 2010

Lucka 19: Kroginformation

text & bild TOR BILLGREN


Interiör från en sushirestaurang vid Long Street i Kapstaden. På andra väggen finns bland annat informationen "No children allowed".



Porten till Helvetet? Nej då! Så här hjärtligt blir man välkomnad till restaurangen på vingården Nitida i Durbanville utanför Kapstaden. Smaklig måltid! (PS: Lunchen var utmärkt...)

lördag, december 18, 2010

Lucka 18: Old Biscuit Mill Market

text & bild TOR BILLGREN












OBS: Detta är bilder från förra året. Datumen stämmer förmodligen inte.

För något år sedan listade någon av de vanligaste guideböckerna (minns inte vilken) marknaden i Old Biscuit Mill i Woodstock, Kapstaden som den främsta sevärdheten/aktiviteten i Sydafrika. Bättre än Taffelberget, vingårdarna, Krugerparken, surfstränderna, Robben Island, Norra Kapprovinsen - bättre än allt.

Det är givetvis nonsens.

Därmed inte sagt att marknaden inte skulle vara väl värd ett besök. Det är det perfekta stället för lördagsfrukosten med fantastisk mat i drivor längs borden. Lokalproducerad öl och cider, bagels, utmärkt kaffe, falafel, grillade svampspett, sushi, currywurst, pizza, ostron, vårrullar, samosas, kokosnötter, paella, och så vidare, och så vidare. Min favorit alla kategorier är rumpsteak-sandwitchen som serveras på innergården. Perfekt grillat, utsökt marinerat.

Man måste dock vara tidigt ute. Kring 10-11 är det olidligt fullsmockat med folk och helt omöjligt att hitta någonstans att sitta. För att inte tala om parkeringskaoset utanför... Nej, man måste vara på plats klockan nio, senast. Då är man garanterad en kulinarisk, social och kulturell upplevelse.

Minuset med att vara tidigt på plats är att rumpsteaken inte brukar vara färdiggrillad då. Man får helt enkelt prioritera: Skön stund i lugn och ro UTAN rumpsteak. Eller kaos och trängsel MED.

fredag, december 17, 2010

Lucka 17: Val

text & bild TOR BILLGREN


The Whale Crier i Hermanus. Valtutaren. Han blåser i ett stycke torkat sjögräs (kelp) – inte för att locka till sig valarna, utan för att ange i vilken riktning de kan siktas.


Southern Right Whale utanför Hermanus.

Juni-november är det valsäsong i Sydafrika. Den främsta platsen för valskådning är Hermanus på sydkusten, där de väldiga djuren ofta ligger alldeles vid klippkanten och frustar. Men man kan också se dem False Bay, öster om Kaphalvön. Det vanligaste är att de ligger alldeles i ytan och mest liknar stenar, eller står vertikalt i vattnet och sticker upp huvudet. Men har man tur bjuder de på lite konster också.

Den vanligaste arten är rätval – Right Whale – vars främsta kännetecken är att den inte har någon ryggfena. Den fick namnet rätval för att den var "rätt" val att jaga, eftersom den inte är särskilt snabb. Ett lätt byte, med andra ord.

torsdag, december 16, 2010

Lucka 16: Day of Reconciliation

av TOR BILLGREN


"Day of the Vow" var den vita härskarklassens främsta högtid under apartheidtiden, och firades under djupt religiöst allvar vid helgedomen Voortrekkermonumentet i Pretoria.

Idag är det nationell helgdag i Sydafrika: Day of Reconciliation, Försoningsdagen. Tidigare var 16 december Löftesdagen (Day of the Covenant, Day of the Vow, Dingaan Day) och firades av landets vita befolkning till minne av boernas seger över zuluerna vid Blood River 1838. Enligt myten upprättade boerna ett förbund med Gud innan slaget, där de lovade att göra dagen helig om de segrade.

Detta förbund har alltid varit viktigt för de strängt religiösa boerna (en av Apartheids grundpelare var ju för övrigt just teologin, se fördjupande text om detta här). 1979 rullade den nynazistiska Afrikandiska Motståndsrörelsen (AWB) en känd historieprofessor i tjära och fjädrar för att han offentligt hade ifrågasatt det gudomliga ingripandet vid Blood River.

Men den 16 december markerar också grundandet av ANC:s väpnade gren, Umkhonto we Sizwe (förkortat MK). Det var den dagen år 1961 som ANC inledde sin väpnade kamp mot Apartheidregimen, bara några månader efter att rörelsens ledare, hövding Albert Luthuli, mottagit Nobels Fredspris.

När helgdagarna för den nya demokratin Sydafrika skulle bestämmas 1994, tog man dessa båda båda aspekter av den 16 december – symbolen för vit överhöghet och vidskepelse,samt kampen mot dessa föreställningar – och sammanförde dem som Försoningsdagen.


Chris Hani (1942-1993). Stabschef för Umkhonto we Siswe och ledare för Sydafrikas kommunistparti. Han mördades på öppen gata den 10 april 1993, en händelse som var nära att få den redan oerhört spända situationen i landet att explodera. Mordet utfördes av den polska emigranten Janusz Waluś på uppdrag av Clive Derby-Lewis, som var parlamentsledamot för Conservative Party. Förra året publicerades biografin "Hani - a life too short", skriven av Janet Smith.

onsdag, december 15, 2010

Lucka 15: Pinotage

av TOR BILLGREN



Pinotage är Sydafrikas nationaldruva. Den skapades i Stellenbosch 1925 genom en korsning av Cinsault (Hermitage) och Pinot Noir, men det första vinet på druvan gjordes inte förrän 1941.

Det är en besvärlig druva som när den är som sämst personifierar de negativa aspekterna av nya världen-vinerna, med sin breda fruktighet och kraftighet. Ibland kan man finna obehagliga dofter av bränt gummi i glaset och på sistone har kaffepinotage blivit ett begrepp i landet.

Kaffenyanser i vin är inget nytt. Det åstadkoms traditionellt genom att vinet lagras i rostade ekfat. Men kaffepinotage är något annat. Det är espresso som har förklätt sig till vin. Och har man riktig otur får man även en överdos choklad på köpet. Detta kan vara användbart i nybörjarsammanhang, när man lär sig hitta olika dofter och smaker i vin. Men utöver det pedagogiska, kuriösa och spexartade har jag svårt förstå vad kaffepinotage ska vara bra till. Ska man vara elak känns det mest som ett desperat försök att dölja dåliga råvaror. Döm själva. Systembolaget kommer inom kort att lansera en kaffepinotage, har vi hört det viskas om på vingårdarna.

Men det går förstås också att uträtta underverk med Pinotage. Allra bäst blir det när vinmakaren lyckas få vinet att gå mot Pinot Noir-hållet, det vill säga mot det lättare och kärvare. Detta är inte särskilt vanligt, men det händer, och jag har en känsla av att många vinmakare som strävar ditåt just nu, som en reaktion mot den kraftighet som sydafrikanskt vin vanligen förknippas med.

tisdag, december 14, 2010

Lucka 14: Busi Mhlongo

av TOR BILLGREN



Busi Mhlongo, en av Sydafrikas främsta röstkonstnärer, avled den 15 juni, 62 år gammal. Hon rörde sig fritt mellan jazz & funk och olika sydafrikanska genrer, och man hittar ofta houseversioner av hennes låtar.

Utbudet på Spotify är tämligen skralt: skivan "Babhemu" (1994), samt några låtar på samlingsskivor. Det är något bättre på Youtube.


Busi Mhlongo: Yehlisan'umoya Ma-Afrika (Afrikanska nationen! Lugn!)

Hennes sista offentliga framträdande var i Revel Fox film "Long Street", där hon strängt taget spelar sig själv. Hon avled i cancer innan filmen hade haft premiär.

måndag, december 13, 2010

Lucka 13: Boerboel

text & bild TOR BILLGREN


När jag är i Johannesburg brukar jag bo hos en familj som har tre boerboel-hundar, två taxar, en blandras, och tre katter. För några år sedan hade de även ett får i trädgården. På bilden Amber och Zlatko (liggande).

"If you can't have lions, have boerboels", skriver den svenska uppfödaren NorthStar på sin hemsida. Mer än så behöver man egentligen inte säga. Jag saxar lite bakgrund från Wikipedia:

Boerboel är inte erkänd som hundras av Internationella hundorganisationen (FCI), däremot av den nationella kennelklubben i hemlandet, Kennel Union of South Africa (KUSA), som är medlem i FCI.

Boerboelns tidiga historia är inte helt klarlagd. Den vanligast förekommande teorin är att nederländska (boer), franska och brittiska bosättares hundar av molossertyp, främst den nu utdöda bullenbijter, med tiden korsades med inhemska afrikanska hundar. Under rasens moderna historia har aveln varit mer medveten och har som mål att få fram en effektiv vakthund.

söndag, december 12, 2010

Lucka 12: Kapstadsstränder

av TOR BILLGREN


Clifton 2 i skymningen. Bild: Tor Billgren

Först och främst: Kapstaden är ingen badstad. Atlanten är iskall. Det var med nöd och näppe jag kunde doppa mig i eftermiddags, kylan skar som knivar i vaderna i det 12-13-gradiga vattnet. Och detta mitt i sommaren!

Detta utesluter inte ett rikt strandliv. Mitt i stan ligger de fyra Cliftonstränderna, korta sandremsor naturligt uppdelade av stenar och geografi, som ligger nedanför ett område av lyxvillor och bungalows. Clifton 1, som är den nordligaste är minst, tvåan är student- och beachvolleybollstranden, Clifton 3 är bögstranden medan fyran är störst och mer familjeinriktad. Generellt är Cliftonstränderna en plats för posörer, gymqqueens och modeller, så personligen känner jag mig sällan hemma på någon av dem.


Camps Bay. Kapstadens turistparadis.

Camps Bay är en lång strand i stadsdelen med samma namn, alldeles bakom Taffelberget. Det är hit turisterna kommer för att få lite Ibizafeeling och glamour, och eftersom serveringarna längs stranden är strikt anpassade efter deras preferenser och behov, finns det sällan anledning att besöka den här delen av stan. Om man väl gör det får man uppleva vansinniga bilköer, parkeringskaos, fulla europeer, dunkadunka och enerverande events. Men vackert är det, det går inte att förneka.


Sandy Bay, där allt är tillåtet.

I närheten av lyxghettot Llandudno någon mil söderut på Kaphalvöns västra kust ligger, ligger Sandy Bay. Efter att ha parkerat får man promenera i en kvart genom buskagen för att komma fram till stranden. På klipporna längs stigen står nakna män och spanar och bjuder ut sig. Blickarna som kastas efter en är långa och menande. Sandy Bay är stranden där allt är tillåtet. Det är hit Kapstadens nudister, heteroswingers och homoqruisers kommer för att jämföra sina skrumpnade och brunbrända könsorgan, ha sex eller bara visa upp sig. Idag såg vi t.ex. en man som helt oförblommerat låg på stranden med en buttplugg i ändan.

Om man inte tar illa upp av denna exhibitionism är Sandy Bay ett trevligt ställe. Den är stor nog att rymma alla inriktningar. Man stöter också på bollspelande ungdomsgäng, surfare, kaffedrickande pensionärer och sällskap i strikt religiös utstyrsel. En osannolik mix som känns typiskt sydafrikansk på ett positivt sätt.

lördag, december 11, 2010

Lucka 11: Jakaranda

text och bild TOR BILLGREN

Jakaranda är ett träd som främst förknippas med Sydamerika, men finns även här i Sydafrika. Särskilt i Pretoria, som brukar kallas The Jacaranda City.

Den senaste veckan har det blåst vansinnigt mycket i Kapstaden, men de små blommorna håller sig tappert kvar i grenarna. Nedanstående bilder är tagna på vingården Badenhorst i Swartland tidigare idag.