tisdag, mars 31, 2009

Kolla här!

Skulle vara fint om ni orkade klicka:
ORKA
Och jag VET att Måns och Seb kommer gilla det! Hihi!

Sjösjuka: Så funkar det

Engelskans ord för illamående, nausea, kommer ur grekiskans ord för båt, naus. Behöver jag skriva mer...?

Sjösjuka är inte roligt. Som gammal sjöfarare känner jag alla dess stadier – från de första oskyldiga gäspningarna, till de sista dropparna galla som krystas fram ur den krampande magens plågade innanmäte. Jag minns särskilt en gång på Sarpen, jag hade vakten och var hejdlöst sjösjuk. Men på något sätt lyckades jag övervinna den totala apati och håglöshet som är så utmärkande för sjösjukan, och arbetade vidare. Till slut brydde jag mig inte ens om att gå till relingen när jag kände att jag behövde spy – jag visste att det inte skulle komma något ändå – utan fortsatte med sjökortsarbetet i navigationshytten, hulkande som en hund som ätit gräs...

Sjösjuka är en konflikt mellan kroppens sinnen. De motsägelsefulla signalerna från ögat och balanssinnet orsakar illamående. En möjlig förklaring till detta är att kroppen känner att något är fel – signalerna stämmer ju inte! Därför vill kroppen att vi ska upphöra med vad vi håller på med – STOP IT! – säger den. Lägg dig ner, här är något som är konstigt. Duck and cover! Och gör man det, intar horisontalläge, så brukar symptomen lindras avsevärt.

Jag gjorde ett radioprogram om sjösjuka för några år sedan, som syftade till att avdramatisera hela grejen. Jag hade sett så många elever på Sarpen som fullkomligen fixerar sig vid sjösjukan. De sitter och stirrar i horisonten och motarbetar, motarbetar, motarbetar spyreflexen, trots att det är som att födas på nytt efteråt...

En vanlig kommentar man kan få när man diskuterar sjösjuka med oerfarna är: "Jo, jag har mått illa en gång MEN JAG HAR ALDRIG SPYTT". Pyttsan, sjösjuka är sjösjuka. Om man spyr eller inte är irrelevant. Hade jag låtit några råa baconskivor dingla framför ansiktet på den som "bara" är illamående, så hade det inte tagit många sekunder innan vederbörande hade vikit sig dubbel över relingen.

Med programmet ville jag alltså förklara att sjösjuka helt enkelt är något man kan drabbas av när man är till sjöss. Och att det inte är något att hänga upp sig på. Behöver man spy, så ska man spy. Och sen är det bara att köra vidare. Det handlar delvis även om inställning och psykologi. Man ska inte tänka på det, inte förvänta sig att man kommer att bli sjösjuk och sitta och känna efter och invänta symptom efter symptom. Men om de väl kommer, är det bara att gilla läget. Arbeta på så länge man kan och sedan ursäkta sig. Alla ombord vet vad det innebär. Det finns inget stigmatiserande med att vara sjösjuk på ett fartyg.

Det finns många medikamenter mot sjösjuka. Hur de verkar och fungerar är olika från person till person. Om man fruktar att man ska drabbas, finns det ingen anledning att avstå från att svälja något innan man kastar loss. Min personliga erfarenhet är att dåsigheten som det ofta varnas för på bipacksedlarna inte är så farlig. Det finns ett tuggummi som heter Calmar (finns på apoteket) som jag har haft i beredskap de senaste åren, men jag kan inte uttala mig om hur och om det fungerar. En av mina sjömansvänner rekommenderar kapslar med ingefära + mint (finns på hälsokostbutiker). Det finns även magnetband, akupunktur- och zonterapeutiska metoder, men dom har jag inga erfarenheter av.

Det vanligaste är att man vänjer sig.

Eller att man inte drabbas alls.

Och oavsett hur dåligt man än mått på förmiddagen, så har man alltid glömt det på eftermiddagen, när man har ändrat kurs och ligger och solar på lastluckan och fascineras över vindens kraft i riggen och känner hur den förföriska doften av stekt lök börjar stiga från kabyssen.

måndag, mars 30, 2009

Albin Med Hatten Berg

lördag, mars 28, 2009

Spotify 2.0


Så här syns det bättre:

bob hund – Tinnitus I Hjärtat
Henri Salvador – Quand Je Monte Chez Toi - Album Version
Jan Johansson – Berg-Kirstis polska
Gasolin' – Hva' Gør Vi Nu, Lille Du? - Album Version
Florence Valentin – Haninge punks
Jan Johansson – Fjorton år tror jag visst att jag var
The Shangri-Las – Remember (Walkin' In The Sand)
Coralie Clément – Samba de mon cœur qui bat
Prince – Diamonds And Pearls - Edit
Bruce Springsteen – Outlaw Pete
Bruce Springsteen – Highway Patrolman - Album Version
Fjorden Baby! – Karoline
Nellie McKay – Sari
Loney, Dear – Saturday Waits
Stereolab – Cybele's Reverie
Tanita Tikaram – Twist in My Sobriety
Kim Wilde – If I Can't Have You
Laidback – Bakerman
Phil Collins – In the Air Tonight
Ane Brun – Big In Japan
John Lee Hooker – Boom Boom
Lars Winnerbäck – Söndermarken
Ron Sexsmith – Speaking With the Angel
The Flaming Lips – Yoshimi Battles the Pink Robots, Part 1
The Housemartins – Caravan Of Love
Bonnie Tyler – Loving You's A Dirty Job (But Somebody's Gotta Do It) - Album Version
R. Kelly – The Storm Is Over Now - Album Version
Koop – Koop Island Blues
Johan Rheborg – Wollie Bollie
The Clash – Death or Glory
Death Cab for Cutie – Soul Meets Body
Dntel feat. Ben Gibbard – (This Is) The Dream of Evan and Chan
Van Morrison – Moondance

Vår Spotify-playlist so far

fredag, mars 27, 2009

Sarpensegling: Så funkar det!

I bakgrunden finns den så kallade nyckelbesättningen, det vill säga befälhavaren (skeppare), två styrman (bästeman), intendent och instruktörer - men det är ni, elevbesättningen som gör arbetet. Nyckelbesättningens roll är att instruera, peka och ropa, medan ni drar i tamparna, styr, lagar maten och diskar.

Elevbesättningen delas in i två vakter, styrbord och babord. Stryrbordsvakten har sina kojer på styrbordssidan och babordsvakten har sina kojer på babordssidan. Varje vakt delas in i två kvarter som består av 3-4 personer.

Det finns alltså fyra kvarter, som turas om med arbetet ombord i fyratimmarsskift enligt ett rullande schema. Skiften utgörs av däcksvakt, backlagsvakt och frivakt. Däcksvakten leds av vakthavande bästeman, och backlagsvakten av intendenten.

Under däcksvakten turas kvartersmedlemmarna om på följande poster: Rorgängare som styr, utkik som håller utkik, navigationsbiträde som biträder vakthavande bästeman, samt glasvakt, som slår glas i skeppsklockan varje halvtimme.

Backlagskvarteret sköter arbetet under däck, det vill säga matlagning, diskning och städning.

Frivakten har lektioner (navigation, knopslagning, sjömanskap) och deltar i losskastnings- och förtöjningsmanövrar, samt hissning och bärgning av segel.

Dygnet (till sjöss, siffra inom parentes anger tiden räknat i glas)
0730 (7) Frukost för pågånde vakt (alltså vakten som ska börja sin vakt kl 0800)
0800 (8) Vaktförfångning, frukost för avgående vakt
1000 (6) Förmiddagskaffe med KAKOR
1130 (7) Lunch för pågående vakt
1200 (8) Vaktförfångning, lunch för avgående vakt
1500 (6) Eftermiddagskaffe med KAKOR
1600 (8) Vaktförfångning
1730 (3) Middag för pågående vakt
1800 (4) Vaktförfångning, middag för avgående vakt
2000 (8) Vaktförfångning


Vi kommer att segla från Malmö till Simrishamn. Det är egentligen det enda man (nästan) kan vara säker på, eftersom segling är helt beroende på väder och vind. Kanske måste vi ligga i hamn de två första dygnen? Kanske är det stiljte hela vägen så att vi måste puttra fram för maskin? Kanske blåser det hårt från ost så att vi blir sjösjuka hela bunten? Kanske regnar det så att vi blir blöta? Kanske är det dimma så vi inte ser något? Kanske kommer vi inte längre än till Trelleborg...? Man måste alltid vara beredd på att det inte blir som man har tänkt sig. Däför är det bra att inte planera för mycket i förväg.

Ett scenario skulle kunna vara så här: Vi kastar loss från Malmö och seglar nerför Öresund, under bron och genom Falsterbokanalen, och därefter ut i Östersjön. Det blir en lång första seglats, innan vi förtöjer någonstans på Bornholm, antagligen Allinge på öns sydöstliga spets. Nästa stopp blir förhoppningsvis Christiansö, en gammal dansk marinbas med en naturlig hamn i sundet mellan två öar. Obeskrivligt coolt och exotiskt. Sedan styr vi skutan mot Simrishamn.


Halvvindssegling för styrbords halsar, vilket betyder att vinden kommer infrån styrbordssidan (ni ser seglet uppe till höger). Seglingen förra året är den absolut blåsigaste och tuffaste jag någonsin har varit med om under mina 20 år på Sarpen. Bilden är tagen i aktern, varifrån fartyget manövereras. Killen till höger styr, jag har vakten. Bakom min rygg skymtar skeppsbåten, kallad "livbåt" av landkrabbor. Som ni ser är jag ordentligt påpälsad. Blåser det, är det kallt. Och blåser det, kan man bli blöt.


Anders Berg, som kommer att vara skeppare under vår tur. Otroligt skicklig på att köra båt, iskall och lugn som en filbunke. Uppe till vänster ligger livflottarna. Kakfatet står på skotet till storseglet. Till höger syns nedgången (kappen) till salongen, där man bor, lagar mat och har sig. Vi seglar fortfarande för styrbords halsar.


Lådan till höger innehåller proviant. Notera lutningen.


Nödläns- och brandpumpen. Ett dieseldrivet skrälle, som trots allt fungerar bra. Dörrarna till höger är den förliga nedgången (kappen) till skansen, där kvarter 1 och 2 har sina kojer. Bogsprötet skymtas i bildens överkant. Ja, man får och SKALL krångla sig fram på det för att arbeta med förseglen. Uppe till höger syns skeppsklockan, ett trevligt sätt att meddela tiden ombord. Man slår glasen i par; fem glas blir således ding-ding, ding-ding, ding. Trasmattorna vattnas med jämna mellanrum för att hålla däcket fuktigt.


Förtöjda vid Ertholmarna (dvs Christiansö). Bakom träden finns öns krog


Svängbron som länkar samman Christiansö och Fredriksö, som tillsammans med några stenar på utsidan utgör Ertholmarna. Uppe till höger syns fyren, vars ljuskägla sveper över hamnen när det är mörkt.


Ertholmarna var länge dansk marinbas och fångkoloni. Detta är fängelset.


Det var hit mumintrollets pappa och Snusmumriken seglade när de levde dålighetsliv.

onsdag, mars 25, 2009

Kojfördelning?


tisdag, mars 24, 2009

Rutt?


måndag, mars 23, 2009

Packlista?

  • Flytväst, 1 st
  • Sydväst, 1 st
  • Brieost, 1 kg
  • Tubkikare, 1 st
  • Tubsockar, 1 par
  • Solskydd, 1 tub
  • Rödvitrandig långärmad tröja, 1 st
  • Axelpapegoja, 1 st
  • Ögonlapp, 2 st (en i reserv)
  • Planka, 2,5 meter
  • Rom, 1 flaska
  • Kista, död mans, 1 st
  • Gastar, 15 st

torsdag, mars 19, 2009

Bullet

I remember when I was with Special Forces - it seems a thousand centuries ago - we went into a camp to inoculate it. The children. We left the camp after we had inoculated the children for polio, and this old man came running after us, and he was crying. He couldn't see. We went there, and they had come and hacked off every inoculated arm. There they were in a pile - a pile of little arms.

And I remember...I...I...I cried, I wept like some grandmother. I wanted to tear my teeth out, I didn't know what I wanted to do. And I want to remember it, I never want to forget.

And then I realized-like I was shot... like I was shot with a diamond…a diamond bullet right through my forehead.

And I thought, "My God, the genius of that, the genius, the will to do that." Perfect, genuine, complete, crystalline, pure. And then I realized they could stand that-these were not monsters, these were men, trained cadres, these men who fought with their hearts, who have families, who have children, who are filled with love - that they had this strength, the strength to do that. And I thought, "My God, the genius of that, the genius, the will to do that." Perfect, genuine, complete, crystalline, pure. And then I realized they could stand that - these were not monsters, these were men, trained cadres, these men who fought with their hearts, who have families, who have children, who are filled with love - that they had this strength, the strength to do that

söndag, mars 15, 2009

Under Södra korset, 15.2 - 14.3


15 februari. Vi tog Renaulten och körde norrut genom hålor som Atlantis och Darling. I Yzerfontein hittade vi denna enorma strand.


7 - 8 mars. På spaning efter förfäderna i Cederberg, utanför Citrusdal. Björn var på besök från den 26 februari fram till igår. Han fattas oss.


Förfäderna - sanfolket målade i grottor 0ch på klippor. De äldsta målningarna är 27000 år gamla. De yngsta några hundra. På de sista är det inte bufflar och jägare som är avbildade, utan kolonisatörer med häståvagn och gevär.


Så går det när man låter någon annan sköta fotograferandet.


Ibland tog förfäderna knark.


Plötsligt gjorde Björn en gest med handen, "Halt!", och pekade ut mot något som rörde sig i bushen.


Eland. Taurotragus oryx. Världens största antilop. Har en mankhöjd på 170 cm och kan väga upp till 900 kg men hoppar utan vidare över ett tvåmetersstängsel. "Independent of water" står det i vår fauna. Det som från början såg ut som ett eller två djur visade sig vara en hjord på tjugo, trettio stycken. En extra bonus i sammanhanget är att eland var ett heligt djur för sanfolket, och förekommer frekvent i målningarna. Vi såg förfädernas målningar - sedan såg vi det förfäderna hade sett innan de fattade penseln.


Vi bodde i en präktig stuga med jacuzzi och dalmatiner.


...och på kvällen brann det i bergen igen, förstås.


11 mars. På väg upp på ett berg utanför Stellenbosch för att se solnedgången och fullmånsuppgången.


Månen syns som en prick över Eriks vänstra axel. Picknicken uppäten.


Världens coolaste berg. Tusen meter högt. Mitt inne i en stad.


12 mars. Malmöbekantingarna Lotta och Per-Anders var på besök med två vänner från Kapstaden. Per-Anders, som är en av landets främste fotografer, tog upp min Canon G9, fipplade lite i menyerna och vred på lite rattar, riktade den mot Erik, tog EN bild, och lade ifrån sig kameran på bordet. Det avgörande ögonblicket...


13 mars. Åkte på guidad township-tur. Kåkstadsområdena är obegripligt stora. De bara fortsätter och fortsätter och fortsätter längs motorvägarna ut ur Kapstaden.


En inte helt ovanlig syn. Annan förekommande boskap: kor, höns, häst (och vagn).


14 mars. Åkte till Aquila Game Reserve, två timmar österut. Frukostbuffe, safari, lunchbuffe. Panthera leo.


Ceratotherium simum. Vit noshörningshona med niomånaders unge. "Vit" har inget med färgen att göra, utan är en språklig felaktighet av samma typ som "Ont krut förgås inte så lätt".


Väg R46 mellan Touws River och Prince Alfred Hamlet på väg hem från djuren. Vi såg förresten även flodhäst, krokodil, gepard, giraff, gnu, kudu och elefant. Eller Olifant som man säger på afrikaans.


Tystnad. Stillhet. Värme. Enslighet.

fredag, mars 13, 2009

Veckans udda

Hej Anders

Jag har en liten speciell förfrågan till er. Det är nämligen så att H... AB håller på att spela in en långfilm här i Kiruna. Vi söker en speciell typ av statister som eventuellt skulle kunna finnas bland era medarbetare till den 23 mars.
De ska se biffiga/brutala ut, gärna med tatueringar. Jag skulle vara oerhört tacksam för tips eller kontakter!

Med vänlig hälsning,
Diana V...
Second Assistant Director

-------------------------------------------

Hej Diana!

Vad har ni för fördomar om våra medarbetare?
Och hur tänker ni skildra Kirunabor egentligen?
Nåväl, ett ögonblick så ska jag göra en sökning i vårt personalregister:
-

Kod 34: Biffigt/brutalt utseende = 1247 medarbetare
Varav:
Kod 53: Tatuering = 765
Varav:
Kod 53a: Ros med pil, på bröstet = 173
Kod 53b: Hjärta med texten "Mor", på axeln = 151
Kod 53c: "Immanuel Kant rules", på skinkan = 441

-
Sådär, då är det bara du väljer motiv!

Nej, det där var förstås inte på allvar.
Vi för inte register över våra medarbetares utseende eller tatueringar.
Och vi har cirka 3800 medarbetare, så det tar ett tag om man vill fråga runt...
Jag föreslår att du vänder dig till fackföreningen som kan förmedla er förfrågan till sina medlemmar. Harry R... är ordförande och har telefon 0980-...


Annars kanske stadens raggarklubb har några tips:

http://www.midnightsuncruisers.se/
Eller mc-klubben:
http://www.svinkalltmc.se/

Lycka till!
/Anders (med klen fysik, oskyldig uppsyn och bläckfritt skinn)

fredag, mars 06, 2009

Kustarnikmedlem gör riksradiodebut!

Nåja, jag tar inte över Ketchup eller Tor och tro, men jag är med i en kör som är med i P2 live imorgon!

lördag 7 mars
15:00: P2 Live klassiskt : Pro Musica 30 år
I stormens öga - konsert med kammarkören Pro Musica.
1. Härlig är jorden. Arr. Jan Yngwe.
2. Eric Whitacre: Hope, faith, life, love (1999)(e.e. cummings).
3. Michael Ostrzyga: Iuppiter (2007).
4. Sergej Prokofjev: Dödens fält ur Alexander Nevskij. Arr. Franck Krawczyk.
5. Krzysztof Penderecki: Agnus Dei (1981).
6. Gordon Stout: Improvisation över Mexikansk dans nr 2.
7. Alfred Schnittke: Stimmen der Natur.
8. Jan Yngwe: Lacrymosa.
9. Alfred Schnittke: Andra satsen ur konsert för kör (1984).
10. Maurice Ravel: Den förtrollade trädgården ur ”Gåsmors sagor”. Arr. Thierry Machuel.
11. Jan Yngwe: ”Människa gläd dig”, fantasi över Härlig är jorden.
Solister: Sara Korsgren Norrby, sopran, Daniel Berg, marimba och vibrafon samt Gustaf Edlund, piano. Dirigent och presentatör: Jan Yngwe. Från jubileumskonsert 15/11 2008, Göteborgs domkyrka.