Nostalgia locomotive

"Åren går
minnena består
att träffas efter 11 år återstår!"


Sebb stod det på min. Namnskylten som vi skulle fästa på bröstet. Och så var det en gammal bild ur skolkatalogen. Madde hade nog lagt på sig 20kg. Och så heter hon visst Härpenvää nu för hon har gift sig med Kim. Jag skakar hand med några halvstiffa killar med kavaj som jag känner igen men inte minns. Så står de på rad, tjejerna från min klass, 20 kg var, minst, ni vet så att till och med hela huvudet liksom blir bredare. Nacken och allt. Skallen blir som ringen på Å. Men glada och kramar. Så äntligen Sampe. Riktiga känslor. Han visar bilder på sina femmånaders tvillingar Måns & Algot. Små feta ungar med mat runt munnen. Skitsöta. Han har blivit helt mjuk av det. Han har alltid varit mjuk, men nu är det bara den sidan kvar. Den mjuka och lugna och lite försiktiga. "Man tror ju det ska vara ganska jobbigt och ganska kul att vara småbarnsförälder, men man fattar inte hur kul det är".

Fler. Hälften, killar som tjejer, har gått upp 20kg. Minst. Breda huven. Och lika många, om inte fler, har barn. 1, 2 eller till och med 3 ungar. Marcus ser precis ut som han gjorde, och ser precis ut som om han skulle vilja att de mobbade också hade kommit så han skulle kunna mobba de mobbade precis som han mobbade dem då. Han har bara lagt till sig med ett äckligt skäggstreck från underläppen till adamsäpplet.
Så får jag plötsligt en bamsekram. Det är Andreas! Han har inget hår längre, ser ut som närmare 40, men klär i det. Men han togs ju för 30 på gymnasiet. Kock, ska starta egen lunchrestaurant, inte på kvällen, han har ju familj, irländsk fru, och Amon som är en månad gammal. Han bjuder på öl. Jag har inte ätit på hela dagen. Ett alldeles för långt hopklipp av filmer från högstadiet. Musikalen och spexet och kärleksveckan. Det går att ana att det ska va färgfilm. Inget tal går att urskilja. De som är med på scen känner igen sig, ingen annan vet vem det är. Jag som trodde jag var bra sjöng visst falskt och helt utan sväng. Men jag hamnade bredvid Petra. Hon var jätteglad och hade blivit smal och snygg. Om ett år var hon läkare. Då och då ropar Sandra till Petra. "Kolla den åtsmitande klänningen jag har här! HAHAHA vad smaaal jag va." Är det en förolämpning att säga att hon inte ändrats ett dugg?

När jag skulle hoppa på bussen som skulle ta oss till festen mötte jag Lillen. Gamle jävla Lillen! Ha, han var skitfull redan när han kom. Berättade om sig själv på precis samma sätt som förr. Jag lyssnade på precis samma otåliga sätt som förr. Satte orden på hans samma tankar som förr. Hade sagt upp sin ledarposition i arbetet för att få tid att dressera sin hund och tävla den i lydnad. Hade inte spelat fotboll för första gången i sitt liv. Och så Pär. Började bli en kuf redan på gymmnasiet. Nu pratade han med liten mun och utan att röra den. Vet inte vad han sa att han gjorde, vågade inte vaa för ofta. En av mina närmaste då. Outhärdligt stifft nu, jag vänder mig tillbaks till Lillen. Lillen är bara känslor. Bara nostalgi.

Bordsplaceringslottning. Marine i sjunde månaden till bordet. Innan vi får maten ska alla planerade lekar avklaras. 9B ser ut som om de har hängt ihop på precis samma sätt och på samma plats i 11 år. Nu ska vi lotta ut lite priser och kan ni inte vara tysta så får de va. Vår klass var färrst. Och bara de som varit lite framträdande och poppis då var där nu. Matsson var visst kanske på dekis. Två barn, men det snackades om droger. En riktig sköning kom fram och var jävligt trevlig. MC-skägg och vit kavaj. Jossan såg direkt att han var trummisen i Black Jack. Schönfelt, jag tog det på uteslutning. Två ungar. Det hade visst gått för honom i sömnen för han inte hade fått komma till på en och en halv månad. Det blir så när man har fått barn. Men det var senare på kvällen, efter vinet och Paellan. Therese hade visst ringt hem till mig och tyckt om mig på högstadiet. Klart jag minns det! Johan Persson hade till och med samma kläder på sig som då, och såg precis lika vuxen ut som då. Matte jobbar jämt har tre jobb och en dyr bil. Det är bara tråkigt att va ledig. Men jag skulle aldrig snåla med maten. Ja, jag äter ju ute tre gånger om dagen. Jasså. Det syns mannen!

Den andra, blonda, Therese tittar märkligt på mig. Hmm, kanske kände henne då. Hej, hur är det nu? Tre barn, i Kumla. Jag har ju redan problem med ryggen. Gubben jobbar i Norge hela veckan men ändå ska vi bo i Kumla fast alla mina vänner bor i Vingåker men han vill inte bo där. Ja skulle få mycket mer hjälp här. Och varje gång de ska iväg, varje söndakväll, är det samma tjafs om vems bil dom ska ta. Jag orkar inte mä dä längre, de gör ja'nte. Dä första gången på ettåtalvt år som ja kommer ifrån så här utan barnen.

Jaja.

Musiken är en pudelhårig snubbe med gitarr och midibakgrunder. Caroline hade också blivit snygg. Hon blev hett uppvaktad på dansgolvet. Ont det gör ont det gör ont. Jag testar stepptofflorna. Gamla blyga, hämmade Petra dyker upp bredvid mig. Och gamla blyga hämmade Petra ger mig en riktig match på golvet. Puh, vad har hänt? Bara jätteglad och frisläppt. Hon är kvällens positiva överraskning.

Kicki som jag var ihop med en vecka i sjuan utan att våga prata med var sig lik. Klarsynt. "Alla har barn, men ändå vill de ligga med mig". Erik Ryhammar tar Sandra och Jessicka på tuttarna och häller upp en whiskey i ett plastglas han tryckt fast mellan Håkanssons enorma bröst.

Efter några misslyckade försök att få prata ifred med Sampe och Andreas, en flaska vin och mängder med bjudöl och tolvårig virre, är jag själv så full att jag gärna kramas och ragglar med Lillen. Synd bara att inte Nirre är här. Men han kommer på bröloppet. Jossan och Pata gifter sig på midsommar. Jossan är noga med att ta avstånd från alla som inte förändrats. Noga med att påpeka att de inte har förändrats. Noga med att påpeka att det är illa att skrika och vara full. Jag börjar bli full.

Dansgolvet. Vi kör! Soul, tack! It was the summer of 69. Jaja, nu tar det nog slut snart. Va, nu kör han nåt segt skit som inte går att dansa till. Ok, hem eller? Va, hej, blonda therese, va? Öh, oj, ja, alla andra gör visst redan det så okej, vi tar väl och dansar en tryckare då. Careless whisper ain't a good friend to the heart of mine. Uhh, what's dis? Varför smeker hon mig på ryggen? Jag fryser till is och blir spiknykter. Hon vill bli räddad från Kumla...