Enastående karaktärer #7

Karaktär
Dracula

Skådespelare
Udo Kier

Film
Blood for Dracula

Motivering
Han spyr upp blod i badkaret efter att ha bitit italienska systrar i halsen, som visade sig INTE vara jungfrur.

Enastående karaktärer #6

Karaktär
DATA

Skådespelare
Jonathan Ke Quan (Spelade även mot Harrison Ford i Indiana Jones och De Fördömdas Tempel)

Film
The Goonies - Dödskallegänget (1985)

Motivering
För att man accepterade att en asiat kallades Data och var nörd-smart och specialist på tekniska prylar som bara nästan fungerade.
Vardagsrasism? Någon?

Det skrämmer mig att jag fortfarande tycker att han är kul.

Enastående karaktärer #5

Karaktär
Beaker

Skådespelare
Okänd

Film/Serie
Mupparna

Motivering
För att han ser ut som en ångvissla. För sättet på vilket han talar. För att det alltid går åt skogen för honom i Vetenskapsmannens experiment.

[mahl.moeh]

Fredag:
Tidigt tåg. Datan laddad med förströelse. Nya X2000 ska ju ha eluttag på varje plats. Synd bara att det var ett gammalt tåg då. Batteriet slut i Norrköping. Östermalmstant som inte våga hänga av sig sin päls. "De stjäl den då". Lösningen: Pälsen får hennes gubbes platsbiljett och gubben tvingas hoppa runt från plats till plats hela vägen till Malmö. Jag stänger av dom med Lundell och Thåström. Checkar in på hotellet. Centralt och bra. Dessutom betalar Hannahs jobb. Ringer Tor. "Vad gör du?". "Dricker vin". Så klart - klockan är ju 16. Älskar det sydländska temperamentet. Möter upp på Rasoir. Terry Gilliamskt snygga menyer. Soppan ska vara bra, men vi går vidare. Lilla Torg. Möter Tors vän. "Välkommen till Ibiza". Äh, vafan, uteserveringarna är ju öppna iallafall. Gratis libanesbuffé med ölen på ett ställe. Gott. Tor måste åka till teatern i Lund. Jag tillbaka till hotellet för vila. Möter Erik. Går till restaurang på Davidhallstorg. Lammrostbiff och italiensk Syrah med portugisiskt namn. Mycket gott. Vidare tillbaka till Rasoir. Tor möter upp. Pratar med champagneimportör och Nöjesguidenfolk. Erik säger att han ser Kurt Olsson. Hannah dyker upp från jobbmingel. Chips på Subway på väg till hotellet.
Lördag:
Huvudvärk. Sover igenom hotellfrukosten. Glömde halsduken i Stockholm så jag får köpa en ny på HM. Frukostfika på stan. Ner till vattnet. Imponeras av arkitekturen i Malmö. Nya universtitetsbiblioteket Orkanen. Svindeltrappor. Utsikt över Turning Torso. "Kan man gå upp?" "Nej". Brunchen avbryts av soppteaterensembelns omrumsterande. "Vi spelar åt det här hållet". Får panik. Tvingar Tor och Hannah att slänga i sig det sista. En shoppingrunda till. Tor till teatern, Erik på disputationsfest. Middag på Dekadens med Hannah. Stor, ödslig lokal men gottigottgott. Puré på potatisgratäng. Avslutar med en stor calvados och en drink på ett annat ställe. Mysigt.
Söndag:
Sommartid. En timmes mindre sömn, och vi är ändå uppe till hotellfrukosten. Bara vi och folkpartister som arrangerar riksblot. Konsthallen med Tor och Erik. Regn. Dricker mig igenom en brunch - smoothie, kaffe och hallonsoda. De andra verkar belåtna med maten. Ser han den korte i Cardigans. Köar med en massa barn. Brasiliansk konstnär som gjort en populär utställning. Som att gå in i en stor vit varelse. Alla verk borde ha bollhav. Tillbaka till hotellet. Min mobil är kajko. Blir trots det hembjudna till min barndomsvän Johanna och hennes Magnus. Läkare båda två. Bor PÅ Möllan. Hemgjorda pizzor, vin och trevligt sällskap. Vi har planer på att gå på bio, men prioriterar bort dem. Hannah måste gå och lägga sig tidigt för att orka upp och jobba. Jag sitter vaken och kollar på House.
Måndag:
Hannah upp i ottan för att checka ut och gå och jobba. Jag sover vidare. Ute lagom till måstetid. Kollar mailen på centralen, köper kvällisarna och äter lunch på Burger King. Tåg till Sthlm. Nu med eluttag. Två unga mammor på andra sidan gången. Den ena pratar bara bäbisspråk med sitt knyte. Taxi hem, lämnar väskorna och sen snabbt till jobbet. Bra helg. Mycket bra helg.

Enastående karaktärer #4

Karaktär
Joy Jordan

Film
Happiness

Skådespelare
Jane Adams

Motivering
All världens olycka samlad i en karaktär. Hundraprocentigt miserabel. Det gör ont att se henne.

Helen Jordan: I'm not laughing at you, I'm laughing with you.

Joy Jordan: But I'm not laughing.

Enastående karaktärer #3

Karaktär
Den gamla damen

Film
The Ladykillers

Skådespelare
Katie Johnson

Motivering
För att hennes enerverande omsorg om djur stjälper skurkarnas plan. Utan att hon fattar det.

(fyll gärna på)

Enastående karaktärer #2

Karaktär
Fotojournalisten

Film
Apocalypse Now

Skådespelare
Dennis Hopper

Motivering
Personifierar vansinnet i överste Kurtz koloni. Fantastisk kontrast med kapten Willards (Martin Sheen) lakoniska lågmäldhet.

Enastående karaktärer #1

Karaktär
General Grievous

Film
Star Wars III: The Revenge of the Sith

Skådespelare
Matthew Wood (röst)

Motivering
En puckelryggig robot. Som hostar. Ytterligare kommentarer överflödiga.

Kan ingen uppfinna...

... ett par shorts som kommer fram när man visslar på dem?

Vår man på Ostkusten rapporterar

Pappa Anders mailar om vidunderliga isar hemmavid:



















"Så här såg det ut utanför Oskarshamn i lördags. Jag följde med lotsbåten ut. Vi ligger lite SV Furön. Det ligger en sk. stampisvall från Öland i SO via syd Blå Jungfrun upp mot Furön. Den är 1 NM bred och 11m(!) djup.
Det behövs två isbrytare för att få ut den breda pråmen. Längst ut till vänster går Göteborgsområdets isbrytare SCANDICA, nu stationerad i Oskarshamn, därefter den danska
statsisbrytaren DANBJÖRN, som hyrts in för att ligga på post nord Jungfrun. Sedan fick man anlita hamnens bogserbåt HERBERT, som drar pråmen här. Den ordinarie bogseraren MILZIS från Riga orkade inte genom isen utan kommer tuffande efter, alltså utanför bild till höger."

Brudar och bärs

Vad ska ni göra i helgen?

Veckans president

???

???

???

Nål och tråd

Då var det avgjort.
Jag måste börja brodera.

Historiskt

Har ni sett Bladets löp idag?

Martin
TIMELL
ÄR ELAK
OCH VIDRIG

Och så ngt litet ovanför och under som man inte kan se på håll.
Det blir en klassiker.

Mums!

+ =

En helt vanlig dag

Erlend Øye sa i en intervju i en gammal Sonic något om att han inte gillade att tänka på livet som arbetsvecka - helg - arbetsvecka - semester - arbetsvecka, och att han istället försöker få in allting varje dag. Om ni skulle uprätta en lista, där ni ville kunna bocka av varje punkt varje dag, vad skulle den innehålla då?

T-Rex

När jag var liten hette en av mina stora hjältar Mats.
Mats var fyra år äldre, hade egen cykel och bodde granne med mig.
Mats skaffade Stenmark-mössa före mig. Mats fick gå och handla glass i affären helt på egen hand. Och Mats visste hur många hästkrafter en Scania-dumper eller en Volvo-schaktmaskin hade. Mest av allt visste Mats om Catepillars, dom enorma gula vägarbetsmaskinerna från USA.

Det byggdes överallt i Figeholm när jag växte upp. Kärnkraftverkens tid var kommen. Tre reaktorer uppfördes under femton år och med atomklyvningen kom jobben och med jobben kom människorna.
I lilla Figeholm fick man bo naturnära, grannära och jobbnära.

Mark köptes, hus ritades, byggjobbare hyrdes. Och så kom dom då.
I rader, ibland så många som tre på samma ställe, ofta uppställda på lastbilsflak för transport, men lika ofta igång: GRÄVSKOPORNA!

Mats tog med mig, jag var fyra, han åtta. Vi kunde promenera långt, säkert två, ibland tre hus bort. Bara för att få se en ny grävskopa gräva.

Dom på hjul var ofta lite av en besvikelse. En riktigt bra grävskopa skulle ha larvfötter. Den skulle gräva inåt (några grävde faktiskt utåt!), helst ha en annan färg en den vanliga gula och ju större dom var, desto bättre.

Vi stod länge och tittade. Tittade på hur dom tog stenar som var större än oss bägge tillsammans och svalde i deras skope-gap. Med ett grin fyllt av skopetänder försvann sen stenen upp på ett flak. Ibland hamnade stenarna lite snett, då puttade bara grävmaskinisten lite lätt med skopan på stenen – dutt dutt – så föll den rätt med ett tungt brak.
Sten mot metall.

Vi stod där och tyckte det var oerhört häftigt. Att få stå så nära.
Mats stod alltid ett steg framför mig. Jag var yngre och mer rädd. Hade jag förstått vad ordet coolt betydde hade jag tyckt att det var coolt att stå nära Mats.

Det larmade och bullrade, smällde och fördes oväsen men det gjorde det hela bara mer spännande. Vi stod kvar tills pappa kom och hämtade oss.

Ibland fick jag följa med pappa, han tog cykeln och så åkte vi till andra änden av byn och tittade på grävskopor där istället.

Alltid med stora ögon och halvöppen mun. Alltid ett steg bakom.

***

Jag kom att tänka på det här igen när jag fastnade vid köksbordet igår. Tre stora gula grävskopor jobbade, grävde, lyfte, bände, puttade för fullt utanför. Jag satt stilla i säker femton minuter och bara tittade. Glodde. Mindes. Och kom ihåg tjusningen med Dom Stora Maskinerna.
Dom har alltid påmint mig om Tyrannosaurus Rex. Dom mäktigaste, största, farligaste och häftigaste skräcködlorna på sin tid. Grävskoporna är lite som dom. Oerhörda krafter, grinande gap där jättekroppar försvinner i en enda munsbit.

***

Idag har Mats jobbat i nästan tio år. Som grävskopemaskinist.

Dansk diktardrottning

Den geniala danska poeten Pia Tafdrup får Svenska Akademiens Nordiska Pris på 300.000 kronor. Satan att jag inte har någon bok här på kontoret så jag kan ge exempel. Hon är en upplevelse. Jag grämer mig fortfarande över att jag missade hennes medverkan på litteraturklubben Stanzas Michael Strunge-afton härförleden.

Bygg din egen sko

På Nikes hemsida kan man designa sin egen variant av en massa olika skomodeller. Sen klickar man på beställ och så skickas de hem på posten.
Fick precis ett mail om att mina skor har tillverkats och att jag nu kan följa deras väg hit med nån tracking-device på nätet.
Smidigt.

Var det inte roligare än så?

Afonbladet listar förra årets roligaste tv-ögonblick.
Men förrutom Robert Gustafssons Bengt Fritiofsson-imitation i Parlamentet, så är alla astråkiga.
Konstigt urval...

Nu: MacGyver.

Anton talar ut

...om han hade haft 1 000 spänn så hade 100 gått till choklad och resten - 900 - gått till sprit.

P R E M I Ä R

På Lilla Teatern i Lund har i afton ANDORRA av Max Frisch premiär.

Ljudmäster: Tor Billgren

F ö r e s t ä l l n i n g a r
fredag 17 mars 19.30
lördag 18 mars 19.30
söndag 19 mars 19.30

fredag 23 mars 19.30
lördag 24 mars 19.30
söndag 25 mars 19.30

Missa inte den übersnygga promotionfilmen.

Tur i klantarsel-oturen

Det var en gång en stor tung ny tv som stod på ett litet, litet bord.
På golvet framför den stora tunga nya tv:n på det lilla, lilla bordet låg en skör, skör handkontroll till ett roligt, roligt tv-spel.
Under ett av det lilla, lilla bordets små, små ben låg hörlurarnas smala, smala sladd klämd.
Då kom Anders och lyfte lite, lite på det lilla, lilla bordsbenet.
Schas, katta!
Eller, jag menar:
Krasch!
Finito tv.
Finito handkontroll.
...
När jag köpte tv:n ville försäljaren pracka på mig en extraförsäkring.
- I helvete, månglarjävel, vik hädan!
Svarade jag då vänligt.
Sen ringde jag mitt försäkringsbolag och frågade om det fanns någon anledning till att ha en sån extraförsäkring.
- Nej, för fan. Ta en allrisk hos oss i stället, det kostar typ tolv spänn i månaden.
Sa då försäkringstjänstemannen eller om det var en kvinna.
Fast det var väl lite mer än tolv spänn.
Typ tjugetvå.
- Okej!
Sa jag då.
Vad bra att jag gjorde det.

Fotnot:
Allriskförsäkring kallas i allmänt tal drulleförsäkring.
Självrisk i ovan nämnda fall: 1500 bagis.

Det underjordiska systemet

Har ni hittat till den här på Johannes Heldéns hemsida?

Det här var en fin film

Påminner om "Ängeln på sjunde trappsteget" i all irländsk amerika-misär.

Se den gärna. Finns på DVD. Russel Crowe är typ 813 gånger bättre här än i Gladiator.

Paul Giamatti som spelar Harvey Pekar i American Splendor gör en bra roll som tränaren och promotorn Gould och Zellweger överraskar som hustrun. Så längt ifrån Jerry Mcguire-tjejen man kan komma.
En väldigt fin film hälsar Åke.

Branschskvaller

Senaste nytt: Christian "Jag ska bara träna knattarna" Fererra lämnar Dalarna och flyttar till Ståkka. Börjar på Aftonbladet som nyhetsredigerare 1 juni.

Och så tror jag Arnar bloggar här (men jag har inte fått något svar än).

/Viggo van der Brink

Klargörande, tack

Thomas, under vilka premisser förelåg erbjudandet om att deltaga i nästa års Vasalopp?

Spörsmål att beakta:

- Öppet spår eller Vasalopp
- Social samåkning eller individuell jakt på topptid
- Palt i termos (så kallad stångpalt) eller blåbärssoppa
- Kroppsstrumpa eller vadmal

Dikt och verklighet

I teveserien heter huset Brideshead.
I verkligheten Castle Howard.
Fantasilöst.

Göteborgsbloggare och popgitarrist fyller 23

Looked beyond the day in hand.
(Men jag förstår fortfarande inte vad det betyder...)

Skryt, skryt:

Hilarious

Storm Troopers

Faktum

det
går
inte
att
sluta
äta
pistagenötter

Anagramfest

Snigeln breddar
Smal hip hot
Neg till borr
Ren batong
Frun utfodrades i Saab
Som en siks rån

Sebbans är bäst...
Här finns mer!

Det mest tisdödande och meningslösa matlagningsmecket

Att skålla och skala tomater.

Sluta med det.

Utkik

Bild: Ola Nilsson

Mannen som inte vill bli stor, del 2

"Det är en skakig marknad och en skakig bransch, och självklart blir man väldigt påverkad av den illegala nedladdningen. Min andra skiva sålde i 120.000 ex medan min fjärde sålde i 20.000 ex."

Petter redovisar i senaste DI weekend hur han kunnat räkna ut omfattningen av den illegala nedladdningen av musik.
För några andra faktorer kan det ju inte finnas?

Nytt projekt

Så är det då igång:

Vasaloppet 2007 - en satsning på glid.

Anna fick en tveksam 30-årspresent. Anmälningsavgift till Halv-vasan 2007.
Tveksam, för att den betyder att även jag måste åka. Dels på grund av att jag vill stötta Anna men också, därför att den, på ett grottbjörnslikt vis, får mig att tänka att jag inte vill leva i ett hushåll där jag är den ende som INTE åkt Vasaloppet.

Så därför kasade vi runt i spåren igår eftermiddag.
6 km. Och det känns. Axlar, höfter och rygg. Jösses!

Men det var fint också. Vacker skog med massor med snö och fina spår. Och utför gick det förbaskat fort.

Underbar sport egentligen. Vacker natur, frisk luft, grym träning.
Det är egentligen bara en sak som förstör.

Snor. Det blir jävligt mycket snor.

Kommunikationsprojekt

Anton, ska jag ta med egna sängkläder?

Kvällstidningspoesi

Bert Karlssons artist Jessica "Fame-Jessica" Andersson gick inte till Melodifestivalens final.
Eventuellt på grund av hennes porrchocksklädval.
Vilket föranledde följande stycke i dagens Expressen.

Bert Karlsson var så arg efter tävlingen att han kräktes på sitt rum flera gånger och han var inte med efterfesten i natt.
- Jag spydde ner hela rummet. Det är inte maginfluensa, utan det beror på allt det här, säger han.

Biblisk strålsjuka

Jag blir helt matt. Jag borde vara van vid det här laget, men man vänjer sig tydligen aldrig. Att sitta och googla igenom vad kristna och konservativa sajter skriver om Brokeback Mountain - det skär i hela kroppen. (Här ligger text.) Inte för att mina och deras åsikter om filmen går isär, utan för alla föreställningar och genomgående illvilliga synsätt som bubblar upp på köpet. Åh vad viktigt det är att det får bubbla på det här sättet, så att vi får se det med våra egna ögon. Och åh vad viktigt det är att gå det till mötes. Men fan vad jobbigt det är. Jag blir helt matt. Hjälp mig sluta med det här nu. Det känns som jag ensam tvingas kapsla in en Tjernobylreaktor i cement. Strålsjuka. Jag tror jag måste spy

Varför flyttade de inte till San Fransisco?

Go west, era inpiskade bonntölpar. Här ligger ytterligare en kommentar om filmen.

Etta

I skenet av andras jobb kan jag tycka att mitt eget är rätt oviktigt ibland.
Som Antons, i alla fall enligt programförklaringen här nedanför.

Men så tänker jag; okej - sport är underhållning och det vi gör är att få folk att tänka på något annat så de orkar hålla på med allt det där tunga och viktiga. Och då är ju mitt jobb viktigt också.

Ibland är det rätt kul också.
Gårdagens etta blev till exempel rätt bra.

Följande lilla radioprogram sänds på söndag

Efter sex år av mobbing fick han nog.

Efter att ha fått knuffar, blivit hotad till livet, slagen, retad, blivt utfryst, fått glasögonen krossade, ja alla elaka knep och tricks som finns i boken och några till, så orkade han inte mer.

Den 25 april förra året hittades Måns Jenninger död i sitt rum. Han hade hängt sig.
13 år gammal.

På söndag pratar vi med Måns pappa Claes.
Varför? Vem skulle gjort något? För visst går det att göra något?

Varje år väljer 1500 svenskar att ta sina liv.

Det är tre gånger så många som dör i trafiken. Nästan dubbelt så många som dog i Estonia-katastrofen.
VARJE år.

Vi har träffat 17-åriga Maria* som höll på att bli en av människorna i statistiken. För sju år sen försökte hon begå självmord genom att svälja piller. Men hon lever och idag mår hon så mycket bättre.

På söndag får du veta vad som gjorde att hon valde att leva vidare.

P3 Star söndag.
14.03 i P3

PS:
Kolla in sidan om Måns här.
Ni som läst cd-konvolutet på Håkan Hellströms Nåt gammalt, nåt nytt, nått lånat, nått blått noga så vet ni att skivan är tillägnad minnet av Måns Jenninger.
DS.

Jag borde anat oråd...

...när jag fem minuter in i klippningen får höra att min frisör varit pizzabagare.

Men nej då.

Jag satt kvar.
Jag sa inte ett ljud.

Och där flög centimeter hit och centimeter dit.

Min ljuva bruna lockar!

OOOOOOO vad jag saknar er!

Pizzabagaren kammade snebena.

Och jag betalade.

Och tänkte aldrig mer.
Men jag fick rabatt.
Allt något.

Bu - HUUUUUU!

Eventuell iscensättning

Vad tror ni om det här?

SVT-gåta

Jag har frågat alla, till och med kompisarna på sportredaktionen. Men inget vet.
Är Chris Härenstam släkt med Magnus? Är han till och med Magnus son? De är ju ganska lika.

Men i så fall, varför har han en västsvensk dialekt?

Bannlyst Björn

Ha ha, skivbolaget Universal har meddelat att Björn af Kleen, som skrev Petterartikeln som citeras nedan, aldrig mer får intervjua bolagets artister...

Här ligger Resumés artikel om saken:

Sydsvenskan vek sig för Petter

Jag tror att en viss nöjeschef vill att jag ska påpeka att artikeln är en rewrite på en Metrotext.