Får... inte... somna... kanske... dags... för käk...

Trovärdig?

Idag blev jag uppringd av studiochefen på den tyska tv-kanalen ZDF.
Ines Trams.

Maja läser Sebbans bok

Omdöme: Fantastisk översättning och fin eftersmak.

ISBN 978-91-976899-2-2

För några år sedan såg jag en pjäs i Paris där en medelålders man med en stol och en hatt som enda rekvisita på ett fantastiskt fängslande sätt berättade en stark historia av Samuel Beckett. Nu har jag ett ISBN-nummer! Jag har trakasserat Tor och Thomas med frågor om svenska språket och de har gett mig ovärderligt stöd. Thomas för sina närmast anala grammatiska kunskaper och Tor kanske främst för sina "Äh! Det spelar ingen roll! Det betyder samma sak!" Och idag är jag recenserad i DN. Men liksom fotbollsdomarens kanske översättarens bästa betyg är inget betyg. Jonas Thente skriver nämligen inte ett ord om översättningen. Men han citerar mig som om han hade citerat Beckett himself, och det får jag väl ta som ett gott betyg. Dessutom får historien, utgivningen och förläggare Johans efterord fina betyg.

Ps. Om ni inte tror mig på mitt ord att det är en fin historia så kanske ni litar mer på Fabian Kastner när han säger följande till Kristianbladet i en artikel om kärlekshistorier:

"- Samuel Becketts "Första kärleken" är helt otroligt fin. Det är en kort, humoristisk och lite udda berättelse om en luffare som parasiterar på en prostituerad kvinna. Den handlar egentligen inte så mycket om kärlek som att upptäcka att man inte är ensam i världen, men är i mitt tycke helt enastående i genren. Beckett blev egentligen aldrig bättre."

Två bra grejer

Och sen har allas vår Johannes Berg gått och blivit popstjärna med den här fina Zlatanhyllningen.
Uppdatering: Glöm inte att klicka här också.

Jens Legemand

Vi var i Köpenhamn förra helgen.
Inte för att demonstrera, och slåss mot polisen.

Utan för att käka, dricka och vara allmänt i-landsmässiga.

Som av en lycklig slump spelade Jens Lekman för ett entusiastiskt Store Vega, vi gick dit och lyssnade. Jag tog en bild.

Jens var bra, som vanligt, och pratade inte ett ord danska. Bara engelska.

Sen åt vi smörrebröd.

Dagens glädjemedicin

På dåligt humör?
Trött?
Kolla här så känns det genast bättre.

Kollektiv 30-årspresent

Många i Kustarnikredaktionen fyller 30 i år! Vi har redan kunnat gratulera Anton, medan Måns, Thomas, Gustaf och Sebastian står på tur. Jag firar er alla här kollektivt med en present i form några tröstande ord: Det GÖR inget att ni har såsat bort era trettio första år på dataspel, gitarrer och fruntimmer. Jag vet ni känner paniken ibland, men tänk då på mina ord: Det gör ingenting!



1499: Michelangelo Buonarroti, 24 år, konstnär.




1965: Bob Dylan, 24 år, musiker.




1997: Tor Billgren, 21 år, ubåtskapten.

Okej, när ska vi börja tälta i biljettkön?

Så minns vi Roy Scheider, del 2

Denna pluttbild är den enda jag hittar med Roy Scheider ur Maratonmannen. Han spelar Dustin Hoffmans skumme storebror Henry "Doc" Levy. En av de mest fantastiska scenerna är när han blir överfallen av en lönnmördare i ett hotellrum. Han står på balkongen, och plötsligt träder mördarens skräckingangande siluett fram genom den tunna gardinen. Hela dramat bevittnas av en gubbe i rullstol från balkongen mittemot. Efter att ha expedierat mördaren ringer "Doc" ett kort samtal för att beställa en "body disposal"...

Så minns vi Roy Scheider

Strike i Jömping

Adam och Mikaela har en utmärkt fin lägenhet i Jönköping, med avancerad ugn och välstöpt diskbänk i betong. Inte långt från deras hus kan man promenera igenom Stadsparken, och yvas över Förborgsgatans flådiga villor med utsikt.

I lördags eftermiddag relaxade vi i Rosenlundsbadets relax. I arombastun jobbade en bastuviftare. I bar överkropp och Hawaiishorts viftade han frenetiskt en handduk, och riktade den heta, enbärsdoftande luften mot våra kroppar. Jag satt på första bänk och fick en smäll av handduken i pannan.

Sen bowlade vi. Se på bilderna. Det finns olika stilar.

Adam vann stort, både i stilpoäng och antal omkullknuffade käglor.

Vi får inte glömma herrskapets matlagning. My god!

Först laxrulle, sen zuccini/chèvre-soppa, sen helstekt entrecote med pommes Anna och portobello-svamp. Sen sockerärts-sorbet! Sen en ljuvlig chokladkaka med nötter och hemgjord vaniljglass.

Jag kan varmt rekommendera ett besök i Jömping!

Ny last?

Mina arbetskamrater firade min 30-årsdag (Lugn det blir fest till sommaren) med att bjuda på konditoribakad Mazarintårta med fantastiska frukter uppepå, detta till trefikat i måndags.


Vi har trefika på vårt jobb.

Kan vara det bästa med att jobba här.

Som grädde på Mazarinen fick jag även ett paket som visade sig innehålla följande figur:

Evil vs Good Homer

Den pryder nu min bok/cdhylla på min arbetsplats och skapar trivsel och glans. För övrigt, på hyllplanet strax under, finns den här figuren:

Tintin på Månen (Det går även att komplettera med Kapten Haddock och Milou)

Två hjältefigurer från den tecknade världen lyser alltså upp min vardagligt grå arbetsplats. Ni som känner mig vet ju också att jag lyckats övertyga Anna om det stiliga i att placera ett tiotal fotbollsartister hemma på vägen - typ den här:

Zlatan Ibrahimovic i Inters tröja

Tyvärr finns den bara i "micro"storlek och inte i "Pro Star" storlek, så jag får nöja mig med en Zlatan i Juventuströja och landslagströja. Det retar mig lite, speciellt som den här Zlatan har långt hår och är mer porträttlik.

Nu funderar jag på om jag ska nisha mig. Alltså kanske bara samla på Tintin-figurer. Eller Simpsons? Dom förändras ju inte, eller byter tröjor?
Vad tycker ni?

Att det luktar 30-årskris kanske...

Plågsamt roligt

Det här går inte att beskriva, men det måste bara ses.
Både hysteriskt roligt och jättejättejobbigt på samma gång.
Wow.