Klockan 12.20 onsdag 5 september 2007 spårar delar av ett fullastat malmtåg ur 1 km öster om Torneträsk station.
Följande e-postväxling utspelar sig:
Thomas:
AJAJAJAJ!!! Urspårning!Anders:
Stopp i två dygn.
14 vagnar av spåret.
Banvall och räls kaputt, men kontaktledningen klarade sig. Hade det inte varit Magdas födelsedag hade jag stuckit dit och fotat.
Fick några bilder av vår säkerhetssnubbe på plats.
Det är typ halvvägs mellan Kiruna och 516.
T:
Stopp i två dygn!? Totalt? Vad gör ni då?
Får malmbåtskaptenen i Narvik spader?
Får ni fullt på ert lager?
Får gruvarbetarna gå hem i långa rader?
A:
Lokförarna får putsa sina lok.
Gruvarbetarna får lägga ner sina ok.
Malmbåtskaptenen får läsa en bok.
I våra norska lager har vi nok.
T:
Nu är banan hel igen och gruvan går för fullt.
Banarbetar-Andersson har säkrat varje bult.
Lokets förman Evertsson, han forslar malmen stolt.
Vid spåret står en imponerad same i sin kolt.
Ja alla jobbar mot ett mål, och ingen vill ta rast.
Gruvan mullrar dovt från lägsta punkt till högsta mast.
"Sprängning!" Hojtar Honkanen, från gruvans mörka vak.
Men Lindberg sitter lugn och tyst, som vanligt, på sin bak