Bästa skylten - samt värsta

Sydafrika vecka tre

- No, not filter, we have filters. I mean the thing that you put the filter IN.
- Coffee?
- No, the holder, the holder for the filter.
- Coffee machine?
- No, I mean, the... you know... ah... never mind...


Korsningen Merriman Avenue och Bird Street sedd från vår terrass.


Ungefär samma vinkel dagtid med zoom.

Hursa?

I skymundan av en svart president

Inte alls roligt

Parafras - igen

Sommaren 2004. Jag åkte till Bastuträsk, det som ligger i Bjurholms kommun, och intervjuade tre Eskilstunaungdomar som hade skippat Berlin, London, Stockholm och i stället flyttat ut till en bondgård i skogen.
En av dem var konstnären Tobias Karlsson, nu lärare på Rietveld academie i Amsterdam.
Vi tog en roddtur.

Kanske det roligaste jobb jag gjort.

Jag måste vara försiktig, får inte se allt, får inte bli indragen...

- ett program om Lena Cronqvist

15 januari kl 14.03
19 januari kl 18.15

På nyårsafton fyllde konstnären Lena Cronqvist 70 år. Sedan sextiotalet har hon behandlat personliga och känsliga frågor med sitt måleri. Sjukdom, död och saknad går som röda trådar genom konstnärskapet – men också frigörelse, humor och kärlek.

2006 såldes hennes målning Trolovningen från 1974 för fyra miljoner kronor på auktion. Bilden är en parafras på en berömd målning av renässanskonstnären Jan Van Eyck, där det förälskade 1400-talsparet är utbytta mot Lena Cronqvist själv och maken Göran Tunström, som avled år 2000.

Programmet tar oss tillbaka till sommaren 2008, då Tor Billgren åkte till Sydkoster i Bohuslän för att träffa konstnären. Det blir ett samtal om konst, havet och antika skulpturer – men också om det man inte kan tala om.

Bröllop i strumplästen.

Den 4 januari 2009

Vem var det som friade?
Ingen. Det växte fram, lite som jag förstod att det gick till för A och M. Vi tyckte att det var dags efter 8,5 år och vi trodde att det kunde vara praktiskt inför Sydafrika.

Var ägde vigseln rum?
I Kommendörshuset bakom Rådhuset i Malmö. En röd 1400-talsbyggnad med trappstenstak och Glimmingehus-golv i den välvda och mycket vackra lokalen.

Vem förrättade vigseln?
Riksdagsman Olof Lavesson (m).

Vilka voro inbjudna att bevittna ceremonin?
Föräldrarna, syskonen, kusinerna och deras respektive. Tio gäster, två makar och en förrättare. Tretton i lokalen...

Hur gick vigseln till?
Minns inte. Överväldigad. Men den var kort och mycket bra. Efteråt drack vi champagne.

Utväxlades ringar?
Ja. Mattsandpapprade guldringar tillverkade av Kinna Sturesson som har sin smedja alldeles runt knuten till vår lägenhet i Malmö.

Åts det någon bröllopslunch?
Ja. I restaurang Kin Longs Chambre Separé, där man sitter på golvkuddar innanför vita skjutdörrar. Vi tänkte dock inte på att flera gäster kunde ha problem med att sitta på golvet på grund av knäproteser, gammelmansryggar och graviditeter. Det visade sig dock inte vara några hinder i praktiken. Men väl värt att tänka på inför nästa festtillfälle.

Varför lönngifte?
Vi hade olika föreställningar om hur det skulle gå till. Tor ville att det skulle ske i total hemlighet och offentliggöras med tidningsannons e.dyl. Erik ville göra det på "engelskt vis", det vill säga gifta sig och stämma träff med vänner på nån pub efteråt och fira. Det hela flöt dock samman i den trevliga lösningen att göra det till en tillställning för familjerna.

Vad hände sedan?
För att hämnas på Tors hemlighetsmakerier, hade Erik bjudit hem våra bästa vänner på "fika" på tidiga kvällen. Ingen av dem visste vad som hade ägt rum innan på dagen. Det blev många tappade hakor, tårar och kramar. Ett utmärkt initiativ av Erik. Arabbagaren hade skrivit "Grattis Tor och Erik" på tårtan. Det var fint.

GRATTIS!

Här blir de tu ett.