måndag, november 02, 2009

Några kort från Västerort

För ganska längesedan bjöd Jonas M in mig på en exposé i västerled.
Sistliden helg blev den äntligen av.

I sympatiskt höstväder, med gula löv högt och lågt, möttes vi på Alviks station.
Efter en god pizza startade vandringen. Jonas guidade mig förbi Äppelvikens nationalromantiska 10-miljonersvillor och vackert bedagade radhusgårdar. Vi tog Nockebybanan (gamla Tolvans spårvagn) genom Bromma villastad. Planerad på 20-talet och byggd på 30-talet. Här finns massor av fina hus, smidigt placerade i terrängen på naturliga höjder. Ålstensgatan är en sevärdhet i sig. I de snygga funkislängorna (som enligt Jonas är Sveriges mest överprisade bostäder) bodde Per Albin Hansson på sin tid. Idag äger Fredrik Wikingsson ett av de 94 radhusen.

Från Tolvans ändstation, nära Nockeby kyrka, promenerade vi längs vattnet till Ängby camping. Där finns en badplats. På Valborg har Brommaborna sitt bål på stranden, och den lokale hjälten Jonas Hallberg håller tal. På höjden ovanför campingen tronar lyx-funkisen. En helt annan storleksklass än i Ålsten. Ängbyhöjd - jag har aldrig sett så många vita lådor på en och samma gång. De första fick vanligt sadeltak istället för det funk-platta. Svenskarna ansågs inte vara redo för den totala funktionalismen. Jonas pappa växte upp här. Jonas har lekt i grannskapet. Vi strosade länge runt i den nästan surrealistiskt homogena miljön. Många körde Golf. en man körde flakmoppe. Han trixade upp på två hjul när han fick syn på oss!

I samma stund som vi korsade vägen vid Södra Ängby skola korsade vi även en av de skarpaste sociala gränserna i Stockholm. Från det rika Ängby till det fattiga Blackeberg. Men stadsplaneringen är bra, och femtiotalshusen är fina. Innergårdarna är skyddande. Skolan är bra, Jonas pendlade dit från Vällingby på gymnasiet. Vi tog en gruppbild på en trappa, innan vi kollade in torget, vampyrtrappan från "Låt den rätte komma in" och den fantastiska t-banestationen ritad av Peter Celsing och invigd 1952.

Här gick vi under spåren och över den stora vägen mot Hässelby. Vattenfalls enorma huvudkontor tornade upp sig. Som Radiohuset gånger tre. Helt enormt. Det byggdes på femtiotalet och lär ha haft en bifunktion som sjukhus i händelse av krig. Nu står många korridorer tomma. Jonas har sprungit i de långa korridorerna när han som barn besökte sin morfar, kraftverksmannen.

Råcksta centrum hade också sin charm, speciellt den stora parken. Vi passerade Jonas gamla högstadieskola och kunde inte låta bli att ta en pekbild.

Slutdestinationen var Vällingby centrum, en ikon inom modern stadsplanering, och ett lyckat exempel på en ABC-stad. Arbete, bostäder och centrum på samma ställe.
Trots stora nybyggen är mycket av charmen bevarad, åtminstone denna lördagseftermiddag när torget vimlar av glada människor och skymningen framhäver de varma ljusen från kaféfönstren.
Kulturhuset Trappan och biografen Fontänen är pärlor. St Tomas-kyrkan är en mäktig tegelklump. Vi smög in i den klosterliknande byggnaden och tjuvlyssnade på en Bachkonsert.

Jonas har bott, pluggat eller besökt släktingar och vänner i hela västerort, från Hässleby till Alvik. Om han någonsin erbjuder er en guidning - tacka ja!



















8 Comments:

At 02 november, 2009 09:01, Blogger sebastian said...

Vilka fina hus! Och vilka skyltar! Cool. Jag måste leta upp nån som kan ge mig motsvarande rundtur i Majorna.

 
At 02 november, 2009 09:51, Blogger adam said...

Har dom bytt till nya vagnar på Nockebybanan, synd i så fall. Tack för en trevlig lässtund.

 
At 02 november, 2009 12:12, Blogger Anders said...

Sicken kulturhistoria.
Vackert.
Man känner nästan att man vill bo i Stockholm.

 
At 02 november, 2009 19:10, Blogger Anders said...

Helt korrekt utförd "den lägenheten var det"-posering.
Neonet kommer till sin rätt i skymningen.
Tvåmannagruppbilden är redan en klassiker.

 
At 03 november, 2009 12:41, Blogger Måns said...

Mycket fint.
Fast min absoluta favorit är det roterande V:et i Vällingby Centrum.

Tom Ahland har förresten gjort en fin film om Vällingby.

 
At 04 november, 2009 18:39, Blogger Thomas Pihl said...

Seb: Gå till hembygdsföreningen. Där finns det säkert många gubbar som vill berätta om Majornas historia. Fördelen med "min" gubbe är att han är så ung.

Adam: Enligt Jonas rullar det fortfarande några gamla vagnar på tolvans linje. Men vi fick åka vanlig tvärbanevagn.

Anders: Klart ni ska flytta till Stockholm! Eller vänta... var det vi som skulle flytta till Kiruna? Lätt att blanda ihop.
Jag vill påpeka att bilderna är tagna med en vanlig Ixus-kamera.

Måns: Jag har en bild på den roterande skylten också. Den kan dyka upp när du minst anar det.

 
At 05 november, 2009 23:15, Anonymous Jonas M said...

En gammal man i en ung mans kropp har alltid varit jag.

Det finns numera tre roterande skyltar i Vällingby: den klassiska, stora på Svenska Bostäders hus (högst upp låg länge restaurang Mitti med storartad utsikt ända till DN-skrapan i Marieberg), den lilla på Pallas-huset samt den nya i rondellen som invegs samtidigt med Gert Wingårdhs K-fem hus. Värt att se det också.

Jag vill slå ett särskilt slag för S:t Thomaskyrkan, ett mästerverk som både lyckas vara storslaget och klosterliknande på samma gång. Jag älskar den och går alltid in när jag är i Vällingby. http://sv.wikipedia.org/wiki/Sankt_Tomas_kyrka

 
At 06 november, 2009 08:00, Blogger Tor Billgren said...

Väldigt fint. Jag har aldrig varit på en sådan koncentrerad guidning. Men väl fått den utspridd över de tretton år jag haft äran att känna hr Mejhert.

 

Skicka en kommentar

<< Home