måndag, oktober 12, 2009

Hobbies

Så här är det: Jag vet att det jag helst vill göra med min tid (när Astrid sover) är att ta de första konkreta stegen mot en långsiktig plan för att få ett mer kreativt och stimulerande arbetsliv. Men försöker man uppfylla sina drömmar kan man misslyckas. Misslyckas är jobbigt. Så jag skaffar mig hobbies. I våras läste jag allt jag kom åt om grönsaksodling och sådde svartrot, satte potatis, planterade jordärtskockor och beskar rosor all ledig tid. Nu har jag en vetesurdeg, en rågsurdeg, en vildjäst och en levain i kylen och över kylen ett kladdigt Stureby Levain på jäsning i en bunke.



Så här bakar man med vildjäst:

Lägg aprikoser, vatten, socker och honung i en glasburk. Låt den ligga över natten. Ta fram den morgon och kväll. Lukta på den. Titta på den. Skaka om den. Lagar du mat så plocka fram din vildjäst och låt den vara med - den älskar värmen. Upprepa i fem dygn.

Nu är vildjästen bubblig och fin och luktar syrlig likör. Blanda en liten skvätt med lite mjöl och ljummet vatten och låt stå över natten. Du har fått en "mamma". Ge den lite mer mjöl, ytterligare lite ljummet och en natts sömn - mamman har blivit en "chef". En större portion mjöl och vätska och 12 timmar senare har chefen äntligen blivit Levain och går att börja baka på.

Häv en massa mjöl, en massa vatten och det mesta av din levain i Karins mormors gamla bakassistent och kör på lägsta i 4 minuter. Låt degen vila i 20. Kör på II i 8, i med saltet och 3 minuter till. Nu kommer det värsta. Fiska upp degkroken, skrapa av degen från den med händerna och försök få så mycket som möjligt ner i en ny bunke. Levaindegen är det segaste du nånsin har haft på händerna och nu börjar dottern gråta och mobilen ringa. Skit i dom och skrapa smeten från händerna och diska maskinen i kallvatten. Med händerna! Prova att diska med diskborste en gång så fattar du.

Degen ska nu jäsa i tre timmar. Den första timmen ska du vika den fram och tillbaka vid tre olika tillfällen. Olja in händerna ordentligt, så blir det lite mindre deg i tangentbordet.

Sen ska den: hävas upp på mjölat bakbord, delas i två, formas till bröd, rundrivas och jäsa en till två timmar till innan den kan snittas och slängas in i ugnen. Släng in några isbitar i en plåt i botten - det ger fin skorpa - sänk värmen efter tio och släpp ut ångan var femte minut efter femton. Är man hardcore trycker man i en stektermometer och tar ut brödet när det är 98 grader därinne.

Öh..jaja..lurig tajming ikväll. Halv elva är degen redo att bakas ut och läggas på en andra jäsning.

6 Comments:

At 12 oktober, 2009 22:31, Blogger Gustaf said...

Först Rimbaud och nu Levain. Rena 1800-talet. Tummen upp för det!

Det där brödet låter mumma gott och skulle väl typ kosta 1 000 kronor limpan i ett bageri. Säg till om du behöver hjälp med att äta upp det.

 
At 12 oktober, 2009 23:16, Blogger Anders said...

Underbart.
Underbart.
Helt vansinnigt.

Själva har jag läst serier och druckit ett glas vin mitt på blanka måndagskvällen.
Att titta på andras konst är väl nästan kreativt?

 
At 12 oktober, 2009 23:49, Blogger sebastian said...

Åh gud! Mitt liv passerade revy. Jäsbrädet gled ur händerna och bakplåtspappret gick sönder och limporna var på väg ner i golvet... men nu är de i ugnen!

 
At 13 oktober, 2009 08:24, Blogger Tor Billgren said...

Levaindegen är det segaste du nånsin har haft på händerna och nu börjar dottern gråta och mobilen ringa. Skit i dom och skrapa smeten från händerna och diska maskinen i kallvatten. Med händerna! Prova att diska med diskborste en gång så fattar du.

 
At 13 oktober, 2009 08:50, Blogger Måns said...

...och sen rostar du mackorna och servererar med mycket marmelad och tre lager ost. Visst, Seb?

 
At 13 oktober, 2009 14:18, Blogger sebastian said...

Fan. Jag kommer inte upp ur sängen idag. Har sjukskrivit mig. Vet inte hur jag ska orka fortsätta efter det här. Bröden blev platta och kompakta och alldeles för salta!

 

Skicka en kommentar

<< Home