Vi visste inget...

"En mängd gator och torg i huvudstaden förklarades tabu för judar. De fingo inte vistas i parkerna. De hade tillstånd att gå tvärs över en förbjuden gata men inte längs den. Det är mig fortfarande oklart, hur de judar skulle bära sig åt som bodde vid förbudsgator. Judarna finge order att uppträda separat, högst två på en gång, inte tre. De måste gå fort. De fingo inte stanna framför ett skyltfönster. Trafikpolisen skulle vaka över detta och fick instruktioner som angåvo vad som menas med att ”gå fort”. Judarna förbjödos att hålla husdjur, hundar, kattor, kanariefåglar. Men det var inte tillåtet att skänka bort dem. En judisk kanariefågel skulle dödas.
(…)
I oktober 1943 hade judarna avancerat till krigförande makt. Det är naturligtvis lite svårt att föreställa sig detta, men hr Sündermann som har till uppgift att framsäga de bästa replikerna, uppträdde då med sitt pekfinger och upplyste de utländska Berlinjournalisterna, att de tyska åtgärderna mot Europas judar blivit nödvändiga, inte emedan judarna tillhöra en annan ras, utan därför att de voro en mot Tyskland krigförande makt. I och för dig vore en sådan tanke naturlig. Judarna kunna svårligen föreställa sig en fiende av mer kompakt och gediget slag än nazisterna. Men hr Sündermann menade inte så, han ville säga att judarna äro en krigförande makt på samma sätt som England och U.S.A. och att judar alltså skjutas enligt krigföringens lagar. Inte raskrigets lagar, nej världskrigets!
(…)
I Polen användas giftgaser vid judeavrättningarna. Man sparar ammunition och tid och kan göra iakttagelser. Gasen sprutas in i järnvägsvagnarna eller i speciella avrättningsbilar. Vid massarkebuseringar genom skjutning tjänstgöra stundom tunga maskingevär. Kalkgravarna vänta på liken.
(…)
Jag har försökt att återge detta i lugn och saklig ton. Utsmyckning och stilistiska effekter behövas inte. Vad som behövs vore kanske att ge uttryck åt en tanke, som de flesta läsare inte undkomma: Är allt detta möjligt? Ja, det är möjligt. Det är inte rykten, inte skräckpropaganda men modern historia i Europas mitt, små utdrag ur en katalog över brott som inte äro åtkomliga med förnuft."

Ur boken Tyskland går sista ronden av Gunnar Thorstensson Pihl, Sydsvenska Dagbladets Berlinkorrespondent.

Utgiven på hösten 1943.