Huvudbry
Eftersom jag nu för tiden cyklar till jobbet har köpt mig cykelhjälm. Hur långt får man förflytta sig från cykeln innan man tar av sig hjälmen? Ska man hålla nolltolerans? Själv har jag har skapat en personlig trestegsgräns, lite som i handboll. När man låser cykeln kan den vara på men att gå in i en kiosk och köpa en ask Tulo utan att ta av den är ju helt otänkbart. Får man ha mössa under? Är det nån mer på kustarnik som har hjälm, det känns som du kan ha börjat Thomas.
posted by adam @ 16:38
8 comments
8 Comments:
Åh, intressant fråga. Jag använder det inte själv än, men min mamma vill ge mig en säger hon. Jag har alltså inte behövt konfronteras med ditt stora problem. Det jag trodde skulle vara det största huvudbryderiet är vad man ska göra av hjälmen när man lämnar cykeln. Hur löser du det? Man kan ju iofs lösa de båda problemen genom att behålla hjälmen på när man handlar, går på biblioteket, går på krogen, etc.
Man kanske skulle ha den på jämt, man kan ju ramla och slå sig var och när som helst, inte minst på krogen. Den sitter den rätt bra under armen när man inte cyklar, men det är lite av ett problem. Nu cyklar jag nästan enbart till jobbet, annars går eller bussar jag så är det löst.
Att ha hjälm när man cyklar är en självklarhet. Kan inte fatta hur mina föräldrar lät mig cykla utan hjälm under hela min barndom. Totalt vansinne. Visst ser man fånig ut i hjälmen, igen tvekan om det. Men det är det värt. En krossad skalle är inte så vacker den heller. Men det problem du tar upp är ändå intressant, Adam. Jag tycker att det är helt ok att gå in i en affär med hjälmen om du har en komplett racing-utstyrsel på dig. Annars är det tveksamt. Kan man inte låsa fast hjälmen i cykeln?
Om man inte tar av gruvhjälmen när man går in i kontorsbyggnaden dröjer det mellan fyra och tolv sekunder innan man hör kommentaren:
- Finns det hackspettar här inne?
Själv bär jag alltid hjälm, cykelbyxor OCH spinningskor när jag köper Tulo.
Först nu ser jag det briljanta i rubriken på ditt inlägg, Adam!
Hoho!
Nej, jag använder tyvärr inte hjälm. Är för fåfäng.
Men jag borde såklart göra det. Om jag någon gång blir pappa så känns det ohållbart att tvinga på ungarna hjälm utan att använda en själv.
MEN... då är det nolltolerans som gäller när jag lämnar cykeln.
Åh, minns ni barndomens frigolitbyttor? En gång kastade vi upp Mårtens hjälm i ett träd och sen sköt vi pilbåge på den tills den ramlade ner, hålig som en schweizerost.
Man kanske kan lätta på hakremmen och ha den bakom nacken som en sombrero när man går på stan?
Skicka en kommentar
<< Home