Bluetooth
Det var Måns som först berättade det för mig. Just som vi satte oss tillrätta i biosalongen för att se den underhållande Lords of Dog Town och vi skulle stänga av våra mobiler sa han:
- Det är visst det nya nu.
- Vadå?
- Att ragga med bluetooth. Man kan scanna av ett rum och se vem som är ledig liksom.
Jag förstod ingenting. Då.
Knappt två dygn senare. Metro, downton Götgatan.
Jag och Robban och Andy kraschar in fulla på livet och glögg från i julas samt öl och champagne. Träffar Erik och Mackan. Lyx och flärd. Ekivoka damer i schäslonger.
Plötsligt blixtrar min telefon till. Va?
Utan att den ens gett ifrån sig en signal har jag fått en bild.
Och det är i sanning ett remarkabelt foto.
Jag söker efter ledtrådar. Vem kan ha skickat? Och hur?
Min alkoholförgiftade hjärna spinner så småningom igång. Jag anar bluetooth. Visst! Den är påslagen på min mobil!
Men varför skickar någon något till mig? Och hur kan någon veta att det ska till mig? SKA bilden till mig? Min mobil går tydligen under namnet K750i.
Jag ändrar till Antons lur.
Jag får inga fler bilder. Inga ledtrådar heller. Men hur går det till? Någon som vet?
Hursomhelst, som raggningsteknik anser jag detta tveksamt.
1. Jag har tjej. Alltså betyder inte det faktum att jag har bluetooth påslagen automatiskt att jag vill ha franska kort.
2. HADE jag varit singel så hade jag ändå ingen chans att gå vidare. Jag menar, visst kul bild, men är det meningen att jag ska sitta och glo på den resten av kvällen?
Måns. Berätta! Hur går det till?
Just det ja.
Bilden:
posted by Anton Berg @ 09:49
26 comments
26 Comments:
Psykologisk analys:
Ifrågasättandet av Anton Bergs manlighet i ett inlägg här nedan skapade ett så panikartat behov att återupprätta densamma, att han fabricerade ihop denna rövarhistoria för att skapa en bild av sig själv om åtrådd och eftertraktad hos det motsatta könet. Tor har talat!
Kan bara säga att ibland överträffar verkligheten dikten.
Min obetydliga fantasi hade aldrig klarat av att klura ihop en så här intrikat historia.
För övrigt är jag helt säker i min metrosexualitet.
Hm, jag borde lägga upp en bild som pendang...
Jamen kan vi få en vetenskapligt grundad förklaring på tekniken bakom denna fantastiska historia!?
Värsta råttan i pizzan, skulle man tro om den inte kom från en tillförlitlig källa.
Kan blåtanden plocka upp prylar på måfå?
Kan man skicka till alla inom räckhåll vare sig de vill ha eller inte?
Kan man rikta en sändning till någon speciell utan att ha deras nummer?
Va va va?
Asså, mina kunskaper i ämnet bygger på larmartiklar i kvällisarna:
"Ungdomarnas FARLIGA SEXLEKAR med OKÄNDA"
Och där stod det att det nya sexknepet på krogen var att gå runt med sin bluetoothtelefon och skicka meddelanden till andra som har på bluetooth tills någon nappar.
Men bilder har jag inte hört förut.
Kanske skickades den fel?
Eller så var det en typ bildrebus.
"Försök att komma på hur den här rumpan ser ut i brallor."
Ja, ja, farlig sexlek är det inte desto mindre.
Tänk vad som hade kunnat hända om Anton kom hem ovetande med sånt därnt i nallen.
Alltså visst kunde hon ha tänkt att jag skulle leta upp hennes tatuering om hon tex hade en kort tröja eller så. Spännande användning av Den Nya Tekniken i så fall.
Men antagligen hamnade den fel eftersom min mobil hade namnet k750i.
Men jag fattar inte hur det går till, JAG fick ju tex inte upp andras mobiler i MIN bluetooth.
Förresten, ska jag ta bort bilden härifrån? Är det för porrigt?
Då försvinner den kraftfulla slutpoängen i din historia.
Bilden är ju inte grov.
Återstår att lära oss blåtandsteknikens mysterier.
Säg såhär:
I Anders och Magdalenas bastu utanför Abisko får man se betydligt mer...
blåtands-raggning är en råttan-i-pizzan som uppstod i London, där samma tidningar som först skrev om "fenomenet" (bl a Guardian, hör o häpna) senare vederlade detsamma och bad om ursäkt för bristande faktakoll. Har för mig att engelska Sony Ericsson gick ut med en pressrelease där man dementerade hela BT-ragg-ryktet. Det var helt enkelt inte tekniskt möjligt.
Men det bästa är förståss att många krönikörer o.dyl. sattes på pottan då de redan fabbulerat ihop historier om att dom blivit "drabbade" av kåta blåtandsslynor... vet att det snackats om två såna krönikor iaf, en av chefredaktören på tidningen residence och en i antingen Metro eller sthlm City.
Men hur förklaras fallet Anton?
Coolt.
Och nu sprider alltså vi ryktet vidare med mig som någon slags expert och Anton som case.
Håll i hatten Bengt af Klintberg!
Vad är bluetooth förresten? Är det en sån där fånig grej feta försäljare och skalliga direktörer brukar ha i örat?
Blåtand är väl bara en sladdlös teknik för att överföra information? Som går snabbt och lätt men än så länge med kort räckvidd? Så sa de på Vetandets värld IT för länge sedan, i alla fall.
... och de där löjliga silvriga handsfree-grejerna som Tor syftar på funkar med bluetooth-teknik, ja.
Fy fan vad jag blir provocerad av alla muppar som går med den grejen på sig HELA TIDEN. Även när de till exempel är med familjen på stan.
Det är som att säga "vad du än säger är det inte mer intressant än att jag kanske måste sluta lyssna på dig och istället ta ett telefonsamtal".
Det är ungefär som tonårsjävlar som går med hörlurarna i när de är ute och går med sina kompisar. Eller som inte tar av sig solglasögonen fast de har ett tättatätt-samtal som ju bygger på ögonkontakt.
Vet hut!
Tjejen på bilden har ju skolios. Allvarliga saker.
Alltså jag behöver väl inte tala om för er här på bloggen att jag inte ljuger?
"Men det bästa är förståss att många krönikörer o.dyl. sattes på pottan då de redan fabbulerat ihop historier om att dom blivit "drabbade" av kåta blåtandsslynor... "
Jag är inte en av DOM!
Måns överförde en bild till mig genom att bara ha sin mobil mot min när båda hade bluetooth på så tekniken finns ju visst.
Sen håller jag fullständigt med Thomas.
Sveriges Radios programdirektör hade udner ett hätskt möte där hon mötte P3´s personal och skulle förklara den nya omorganisationen en öronsnäcka i ena örat under HELA mötet. Eftersom hon var tvungen att samtidigt lyssna på ekot.
Så mycket var personalen värd.
Brunnbergskan? Kunde du inte sagt att ekot även finns på Internett: ve ve ve punckt äss ärr punckt äss ee snedstreck ekot
Du är inte en av de kåta blåtandsslynorna, Anton.
Vi vet, vi vet.
Jag öppnar alltid kustarnik över Quarkdokumenten, fast jag skulle kunna smyga och läsa parallellt. För det är ni värda.
Jag håller med Thomas.
Dagens ungdom borde veta hut.
Och om jag skulle vara högstadielärare idag (vilket jag ALDRIG I HELVETE skulle kunna tänka mig att bli) skulle jag tvinga alla jävla ungar att:
* ta av sig kepsen
* lämna mobiltelefonerna hemma
* ta ur hörlurarna
Har någon funderat på HUR damen i fråga har tagit bilden? För hon kan väl näppeligen ha gjort det själv. Det är nog snarare en pojk- eller flickvän (men av någon anledning mer troligt med pojk-) som skickat av misstag, tror ni inte?
Det finns INGEN SOM HELST anlednign till att kids idag ska ha mobiltelefoner på lektionen.
"Ja men det kan ju vara viktigt, mamma å pappa behöver få tag i mig"
Trams. På min tid ringde man till skolan i dylika situationer.
Det går bra nu med.
S. Tofil
Varför är det mer troligt att hon är heterosexuell?
För att hon har svanktatuering och tydliga spår av stringtrosa?
Det kan väl även lesbiska tjejer ha?
Eller menar du att det är större chans att en eventuellt bluetooth-användande partner är en kille?
Det finns två helt olika svar på den frågan, här kommer dom båda:
1. Exakt, bara en (hetero)kille (på lyran) skulle vara så
(j-a) reptil att han skickade bilder på en tjej han lägrat (på måfå i en bar - no less).
Eller, alternativt:
2. Exakt, en tjej skulle ju inte fått igång mobilen, ännu mindre fått iväg en bild ifrån den...
You pick!
Jag samtycker helhjärtat med Max Renns teorier.
Skicka en kommentar
<< Home