onsdag, juni 29, 2005

Ett litet, litet steg...


- Godafton. Får jag slå mig ned?
- Javisst, varsågod.
- Vad har ni beställt?
- Cesarsalladen här är alltid utmärkt. Se här kommer min. Tack, kyparn.
- Rikligt med krutonger. Då tar jag en likadan. Och en pilsner, tack.
- Mm, utmärkt god.
- Har ni något emot att jag runkar lite innan jag får in min mat? Jag garanterar att jag inte skall spruta i er mat.
- Självfallet, det bekommer mig inte det minsta, varsågod.

För en månad sedan tyckte många att det var okej att tillfredsställa sina behov på det här sättet. Och många tyckte det var helt okej inslag i omgivningen. För vad är det egentligen för skillnad på att röka och att runka vid ett restaurangbord? Resultatet ju är detsamma: En futtig och temporär tillfredsställelse för en själv och obehag för andra. Om ett år kommer vi att tycka att krog- och nattklubbsrökandet var lika absurt som dödsstraffet, rasbiologin och motboken. Vi har tagit ytterligare ett steg mot civilisationen.

1 Comments:

At 29 juni, 2005 13:12, Blogger Anders said...

Själv tänder jag gärna en Hakkapelitta regummerad lågprofilare och hänger runt halsen på närgångna rökare. Aaah, finns inget som doften av brinnande bildäck om morgnarna!

 

Skicka en kommentar

<< Home