Projekt Anschluss

Nu jävlar ska ni få er lite rejält mediaskvaller, direkt från Eskilstuna, först i riket, exklusivt i denna kanal.

Sju dagar lägger ner.
Som bilaga.

Och då talar jag inte om vår nyhetsbaserade namne i Göteborg. Den är väl redan borta? Nej, jag snackar 28 stycken, för en lokaltidning i Sverige, unika sidor. Efter fem bejublade år ska vi inte längre finnas mellan egna pärmar.
Ja, vi blev väldigt förvånade för en vecka sedan, när chefredaktören plötsligt kläckte nyheten. Att diskutera tanken med oss hade tydligen aldrig föresvävat honom. Det är mer och mer hans stil att bestämma utan att fråga först.

Får vi kicken?
Nej.
Jag, Mia och Maija ska fortfarande tillverka Sju dagar, men inte som bilaga utan som separata sidor i "stora tidningen".


Blir det bra?
Nja...
Först var vi jävligt pessi. Det GÅR helt enkelt inte att vara lika unika, fria och fräcka i tungtidningen. Tror vi. Framförallt går det inte att tokdra på våra fotografers fantastiska bilder, över ett uppslag med utfall åt fyra håll. (Utfall betyder att bilderna "rinner över kanten", Seb, Tor och Anton.)
Och i värsta fall får vi färre sidor. Mindre material.

Å andra sidan.
Å andra sidan.
Å andra sidan. (Bengt Ohlsson-härm.)

1. Så kan vi publiceras flera dagar i veckan. Som det ser ut nu blir det onsdag+fredag. Och eventuellt måndag.
2. Så är det roligt och spännande att skissa på ett helt nytt utseende.
3. Ska vi tvinga till oss förstasidan på B-delen.
4. Får vi tecknade bildbylines.
5. Tänker vi vrida våra sidor 90 grader åt vänster, och på det sättet sticka ut ganska rejält ändå.


Men varför lägga ner en populär bilaga?

Officiell version:
- Vi har varit FÖR bra. Sju dagar som varumärke är otroligt starkt i regionen. Problemet är att få tänker på Eskilstuna-Kuriren när de ser bilagan. Vi finns dessutom gratis på stan.
Tidningsledningen vill använda oss och vårt goda rykte för att locka nästa generations prenumeranter.
- Det kostar 3 miljoner per år att trycka bilagan.

The whole story:
- Kuriren startade en annan bilaga för ett år sedan - Evelina - som riktar sig till kvinnor i 25-40-årsåldern. Det är den grupp i samhället som bestämmer över de flesta av familjernas inköp. Evelina är fullsmockad med annonser. Vi har tomt för annonser.
- Marknadsavdelningen har inte gjort ett SKIT för att vi ska få fler annonsörer, ELLER för att knyta upp vårt varumärke till Eskilstuna-Kuriren. De förstår sig inte på ungdomarna. Jag orkar inte gå in djupare på det, men det är ganska surt att deras tunga rövar ska gå ut över oss.
- Tidningens (och det här är kanske det tungst vägande EGENTLIGA skälet...) kultur- och nöjessidor är UNDER ALL KRITIK. Två sömniga herrar och en kuvad dam. Need I say more? Chefsredaktören är bästa polare med kulturredaktören, som sitter bekvämt på sin post och inte vill ändra på någonting. Om man ändå vill fräscha upp huvudtiningen är det då förstås enklare att flytta på "de där unga pigga människorna som säkert inte backar för förändringar".
- Det är säkert sant att det kostar 3 miljoner kronor att trycka bilagan, men om samma antal sidor ska in i huvudtidningen måste det ju också tryckas på något. Sidantalet måste ökas, och DET kostar också pengar. Så besparingen är lite av en schimär.

Vad händer nu?

Vi har två nummer kvar av bilagan. Tidningens reklamateljé ska rita ett stort flyttkort som vi sätter på hela omslaget till sista numret. "Vi flyttar in i stora tidningen, men sitter fortfarande på tvären."
Sen börjar "Projekt Anschluss". Vi ska leka tidningsformgivare och göra om hela layouten. Förhoppningsvis med hjälp utifrån. Arbetet kommer att ske de kommande två veckorna, samt i augusti.
Premiär i mitten av september.

Wish us luck!