Höst i Stellenbosch

19 maj. Skymning. Hundra grader åt vänster ligger townshipet Kayamandi på en sluttning.


Victoria Street, universitetsområdets pulsåder.


22 maj. Satt och jobbade på en text om Zimbabwe och en om Zuma och hörde plötsligt sång. Ropande män och ululerande kvinnor. Och de dansade faktiskt. Jag som trodde att det bara var något som förekom på film. Ingen aning vad demonstrationen handlade om dock.


Efter någon timme kom de tillbaka.


På kvällen provade vi fyra Pinotageviner med Brendan B och Lieze N: Cape Chamonix, Beaumont, Warwick och Hidden Valley. Inget av dem föll mig särskilt i smaken.


23 maj. Afrikaanse Taalmonument i Paarl. Språkmonumentet: Afrikandernas hyllning till sitt hittepåspråk. Tornet är 57 meter högt och ihåligt. Akustiken häpnadsväckande.


Monumentet invigdes 1975, ett år före Sowetoupproret som inleddes som en protest just mot den obligatoriska Afrikaansundervisningen i skolorna. De kommande året dödades 600 människor i oroligheterna, mestadels barn och ungdomar.


Spiran representerar Afrikaans storhet och styrka och den högra bågen är en hyllning till Republiken. Men hur jävla dum och patetisk symboliken än är, kan jag inte motstå linjerna, akustiken och betongen. Monumentet representerar något annat idag, precis som Afrikaans, samtidigt som det påminner om mörkret i det förflutna.


Tre sfäriska former representerar de största afrikanska språken i Sydafrika: isiZulu, isiXhosa (uttalas med klick) och isiSotho. De talas självfallet av tiotals miljoner fler människor än Afrkaans, men ändå har konstnären avbildat dem som sjunkande ned i glömskans betong - shit vilken dåre...


Taffelberg i fjärran.


Lunch vid vingården Laborie i Paarl, känd för sitt bubbel som tyvärr var slut. Utmärkt biff med svampsås, Erik tog en sallad med filoinslagen fetaost, också den utmärkt. Vi serverades under stora ekar med sällskap ur faunan.