Vem är mest skådis?
Har precis kollat "Righteous Kill" med Robert De Niro och Al Pacino i huvudrollerna. Inte alls dålig, men inte heller Wow! Mer gäspning faktiskt.
Vi har sett det förut.
Men De Niro vs Pacino då?
Nä.
Det har vi definitivt sett förut.
Jag har retat mig länge på Mikael Persbrandts upphöjdhet i svensk media/filmkretsar. Han spelar ju inte. Han är. Samma!
Varesig det handlar om Strindberg på Dramaten eller Gunvald och Beck är han ju alltid samma buffliga, machostela, testosteronkliché. Han är Persbrandt.
Likadant nu med De Niro och Pacino.
Pacino sitter och tuggploppar med läpparna, tuggar på tandpetare, tuggar repliker, samma stil som i "Scarface", "En kvinnas doft", "Carlito´s way"...
De Niro tar sig om näsan, grinar med framskjuten underläpp, ja det ända som hänt där är att han numera springer som en gubbe.
Så vi börjar fundera i tv-soffan, jag och Anna. Vilken skådis gör INTE sig själv i tusen roller?
Vi gillar båda Johnny Depp. Men han gör ju VERKLIGEN sig själv i kubik i varje film.
Jag har ju "Dansar med Vargar" som favoritfilm men Kevin Costner verkade ännu mer nöjd med den filmen än jag, så han fastnade i John Dunbar i varenda film efter den.
Kanske Philip Seymour -Hoffman?
Sjuksyster i "Magnolia", ärkeskurk i "Mission Impossible", Truman i "Capote", musikjournalisten Lester Bangs i "Almost Famous".
Är han mest skådis av alla? Har ni någon bättre? Nån som gör en roll på nytt, som inte kopierar sig själv in i varje ny roll?
posted by Anton Berg @ 22:00
8 comments
8 Comments:
Håller med dig till viss del Anton, visst kan många stora skådespelare fastna i sina manér. Det gäller ju iofs de flesta artister i andra genrér också och det gör kanske inte så mycket så länge de gör det bra. Men visst skulle man vilja se herrar De Niro och Pacino i lite mer oväntade roller där de får visa vad de går för. Framförallt De Niro har ju tappat omdömet helt vad det gäller vilka filmer han ställer upp i. Jag har ändå en stor kärlek till honom för vad han gjort genom filmhistorien och tänker då främst på Deer hunter, Taxi Driver, Cape Fear och framförallt Tjuren från Bronx.
För att svara på din fråga så vill jag faktiskt nämna Leonardo di Caprio (om vi ska prata riktiga stjärnor) som jag tycker visat prov på stor bredd, tänk Titanic, Gilbert Grape och nyligen Blood Diamond. Helt olika roller och typer av filmer, men jag tycker han gör det riktigt bra. Di Caprio är ett "okreddigt" val det vet jag, men jag tänker lyfta fram ännu ett sådant: Tom Hanks. Han har gjort allt från rom-coms, msäterverket Forrest Gump och på senare år t.ex. Charlie Wilsons war som rekommenderas varmt.
Och glöm inte den kanske störste av dem alla - Marlon Brando. Hans yttre stil var tuff - killen från gatan, snygg (som ung iaf) och lite mystiskt svåråtkomlig. Men när kameran kröp närmre visste han som kanske ingen annan hur man utnyttjade närbilden för att genom ansiktsutryck och tal förmedla sårbarhet och inre smärta. Hans bredd var därigenom enorm. Bästa expemplet på vad jag menar finns nog i Storstadshamn (för övrigt den snyggaste filmtitel jag vet). Se den så förstår ni nog vad jag menar.
Jag älskar ju också De Niro - just därför vill jag inte se honom fastna eller ta trista roller som han gjort förut.
Frågan är ju varför? Knappast pengarna eller hur?
Hanks är intressant! Bra där Jonas!
Brando måste jag erkänna att jag aldrig sett på film.
Skall åtgärdas.
DiCaprio var den första jag tänkte på också, men kanske främst för hans fantastiska heroinistskildring i "Basketball Diaries".
- Meryl Streep (Mamma Mia)
- Pierce Brosnan (Mamma Mia)
- Stellan (Mamma Mia)
- Woody Harrelsson (Cheers/Natural born killers)
- Edward Norton
- Jim Carrey (...spotless mind)
Ah! Jim Carrey är ju bra exempel!
Ace Ventura är ju pretty fucking far from Spotless...
Ni glömde Heath Ledger ;) Han har ju dessutom fördelen att vara död, så det blir svårt för honom att hamna i ett fack med filmsviten:
* 10 Things I hate about you
* A night's tale
* Lords of dogtown
* Casanova
* Candy (på tal om Leo och knark, obehaglig film)
* Dark knight
Att fortsätta ge ut filmer efter sin död kanske kan bli hans fack. Lite som Tupac.
Ola försöker retas genom att inte nämna Brokeback Mountain i sin Ledger-uppräkning.
Dustin Hoffman? Eller nej. Vad är det egentligen för skillnad på hans roller i Maratonmannen, Rain Man och Wag the Dog?
Jag blev positivt överraskad av Tom Cruise i Collateral. Fast i vilken utsträckning han gick ut ur sitt manér vet jag inte...
Meryl Streep är skitbra som trashmorsan i Basketball diarys och lyxflatan i Timmarna. Där snackar vi spännvidd. Och så är jag barnsligt förtjust både i Helen Mirren och Judy Dench.
Men den med störst spännvidd är nog Max von Sydow. Han övertygar som Kejsare Ming i Flash Gordon, som ond naziofficer i otaliga filmer, som prästen i Exorsisten och som Lasse Karlsson från Tomelilla i Pelle Erövraren. Han lever i skiten i den filmen. Han ÄR skiten.
Må samtalet fortsätta.
Nicole Kidman är ju inte dålig i Timmarna hon heller. Jämför den prestationen med hennes väderflicka i To die for.
Skicka en kommentar
<< Home