Bussresa till Lund

Tänk om alla hade gjort så.


Jag åkte buss till Lund. På bussen satt en ung kvinna och talade i telefon, sådär lätt högljutt som det ofta blir. Hon höll en Espresso House-latte i handen som hon sippade på ibland. Hon pratade med en kille som hette Mange om att hon hade varit på jobbintervju (butikschef, 21000 danska i månaden plus procent på vinsten), vikten av en korrekt CV, om hur hon hade misslyckats med att lägga upp något (en soffa tror jag) på blocket, och så vidare. Ni vet. Det var nog nån grillning på gång också i helgen. Gött...

Well. Jag orkar inte bry mig om mobilsamtal i offentliga miljöer längre. De finns. De stör. De kan vara rätt roliga att lyssna på. Men de är inte mer högljudda än vad tre femtonåriga killar är. Eller tre manliga försäljningschefer på väg till bowlingen...

I den sekund jag löser bussbiljetten skriver jag under ett kontrakt där jag godkänner att jag KAN råka ut för röster i bakgrunden under färden. Det KAN hoppa och skumpa. Det kan till och med komma en person och sätta sig bredvid mig. En FUL person till och med.

Damerna som satt bakom mig var av annan åsikt. De började skrocka om mobilbruden. Hå hå. Att man inte ens vill ha en lugn stund på bussen. Hö hö. Så att ALLA kan höra det. He he. Så själviskt. Ho ho. HEEELT utan hänsyn.

Mobilsamtalet var inte avslutat när vi anlände till Lund, men när bussen stannat tog den ena damen tag i tjejen (antar jag, för jag kunde inte titta ditåt. Fråga Måns om fenomenet...) och sa:

- Jag skulle uppskatta att inte få kaffe över mig när jag åker buss. (Hon hade suttit tre rader bakom tjejen.)

- Oj har du fått kaffe på dig?

- Nej, men jag skulle kunna ha fått. Det finns en anledning till skyltarna där framme (överkorsad bägare). Och jag är HEMSKT rädd om våra FINA bussar.

- Jaha. Joho, det ska jag tänka på... men sen sa Carro att om inte NI har köpt vin till sangrian så BLIR det ingen bål, då får vi köpa folköl istället och det dricker inte JAG...

Jag smusslade diskret med min Loka Naturell som jag hade smuttat på under hela resan. Skulle jag skonas? Damen satt ju ändå alladeles bakom mig. Hon HADE kunnat få vatten på sig om jag hade skakat flaskan jättemycket av misstag.

Men det här handlade ju förstås inte om kaffet eller någon annan dryck. Det handlade om att tjejen skulle straffas. Straffas för att hon tog plats. För tänk om alla hade gjort så?