Coda
Jag älskar efterspel i låtar. Som i Hand i hand här nedan. Eller Puttin' on the Ritz. Eller Life on Mars. Finns det fler?
posted by Tor Billgren @ 08:40
9 comments
k u s t a r n i k
Istället för Göteborg. I brist därav.
9 Comments:
I Watching the detectives återkommer den mörka gitarrslingan från introt även i slutet. Fast han sjunger väl lite samtidigt, räknas det inte då?
Det räknas om det känns som ett efterspel!
Jag är världsbäst på att pricka in Watching the detectives på första trumslaget! Bergis bättre än Sebastian.
Känns definitivt som efterspel.
Jag brukar ta den först på fjärde trumman, så tar du den på första har du god chans att slå mig.
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Den gamla inspelningen av Layla, med Eric Clapton och Derek and the Dominos har ett långt och helt oväntat efterspel där en pianofigur dominerar i skarp kontrast mot det distade gitarriffet i resten av låten. Det gör att hela låten flyter iväg på nåt sätt.
Jag hittar en kackig liveinspelning av arrangemanget på youtube:
http://www.noolmusic.com/blogs/YouTube_Music_Videos_60s_70s_-_Eric_Clapton_-_Layla_-_Derek_and_Dominoes.shtml
Det är ju Bevvan-låten!
Jag tycker bättre om förspel.
BrrrrrrrrrrrrrrrrTISCH!
Efter att ha hört Thomas postning om Montt Mardie hör jag bara "Come on Eileen" i alla refänger. Även i Jonas Eric Clapton-länk. Konstigt.
Och visst är det Bevvan som glimmar till i slutet.
Layla har en annan typ av efterspel. En melodi/figur som är helt annorlunda än resten av låten. Det är också coolt. Det finns i "A hard days night" också. Tack för tipset.
Bra och kul sätt att kategorisera musik, Tor, mer sånt! Från och med nu ska jag under en period fokusera på sluten i alla låtar jag lyssnar på. T.ex. fick jag frågan för ett tag sen om huruvida fade-slut var ute eller inne. Spontant svarade jag att det där var väl en åttitalsgrej, fast egentligen har jag ingen aning. Jag har inte tänkt på det. Alltså, tack Tor för att du uppmärksammat oss på efterspel!
Skicka en kommentar
<< Home