Venedig, juli 2007
Sankt Markus-platsen.
Tredje gången i Venedig. För varje gång blir behovet att återvända större.
Vaporetto.
Våningen från Canal Grande.
Entrén.
Rialto, känd från Lundell.
Erik anländer med dessert. Fönstret till höger är Våningens...
...från vilket man har denna utsikten över Canal Grande.
Erik och kusin Anna
Utsikt från San Michele - begravningsön.
San Michele
Erik sökte efter Ezra Pounds grav. Förgäves.
Men makarna Stravinsky hittade vi.
Plastblommor.
Café Florean på Sankt Markus-platsen. Två drinkar: 40 euro.
Utsmyckning och ornament behöver inte vara pompös och heroisk.
Och som överallt i Venedig hade självfallet även Våningen en spricka i fasaden. En kofot på rätta stället hade gjort smulor av hela huset.
posted by Tor Billgren @ 23:32
5 comments
5 Comments:
Näääääe, ett så ledset lejon!
Är alla bilder tagna ur Venedigs mest påkostade turistbroschyr? De ser så inihelvete idylliska och perfekta ut!
Okej, inte den på lejonet och inte den på sprickan.
Det händer ju att hela hus sjunker ner i djupet där i stan, det har jag sett på film. Det handlade om någon sorts agent och en tjej som misstog en hiss för en dykarklocka.
Kan man inte promenera i Venedig?
Är det verkligen vatten överallt, eller bara i ett visst område?
Tor: Mycket bra.
(Mest av allt gillar jag det faktum att du bär TVÅ pennor i skjortknäppningen. Det är Tor för mig.)
Visst kan man promenera, det finns både gator och kanaler och miljoner små broar. Nåja, tusen i alla fall.
Två pennor är alltid bättre än en. Jag älskar lejonet. Så perfekt!
Tor, tänk om pennorna skulle gå sönder då? Du skulle du få bläck över hela skjortan!
Skicka en kommentar
<< Home