Göteborg. Lördag.

Bröt ihop när jag beskrev slutscenen i Billy Elliot för Karin och Sebastian och sen ägnade vi en bra stund åt att försöka hitta musiken. Svansjön eller Nötknäpparen. Nötknäpparen eller Svansjön. Jag tror att det är Svansjön. Karin trodde Nötknäpparen. Vi drack upp den älskade Chapel Hillen och satte oss i taxi till Björkekärr (Karin åkte till JC-fest). Jag är inte den förste som liknar Studiegången vid Alcatraz, men nu gör jag det igen. Dessutom var hela komplexet inbyltat i byggställningar. Sebastians kusin Johan med fästmö bjöd på mycket god buffé (allt var godast). Jag fick lägga mig i divanen och pusta ut, kände Den Stora Tröttheten dra över mig och väcktes vid några tillfällen av Sebastian...

Taxin till Järntorget kostade 300 spänn. Det är inte första gången jag råkar ut för sånt i Göteborg. Man bör ha hammaren beredd under kavajen. Som tur var hade vi lyckats ragga in två Avenyresenärer som tog smällen tillsammans med oss.

Klubben GayStraight2Hell var jävligt bra. Stället Respekt var schysst som fan. Stort och på alla sätt lämpligt för alla tänkbara ändamål. Strålade samman med Joakim som... hm, läs om det på Diagnos istället... Träffade Looked beyond the day in hand igen, lika trevlig som när vi fikade i fredags - det finns bra folk i Göteborg. Vi måste snarast ses igen. Gav Roger Wilson en kram (shit, han BOR ju i Göteborg nu). JMY Haze Beatbox spelade som in i helvete, fan vad jag älskar när folk ger allt. Och så tokdansade jag med Sebastian till Håkan, Smiths, Pet Shop Boys, allt - Jag älskar att fuldansa på gayklubbar, låta de skitnödigt blonderade och rynkkrämsbehandlade köttmarknadsbögarna stirra ut mig och desperat tänka "Vad GÖR han? Han försöker ju inte ens dansa coolt. Förstår han inte att han skämmer ut sig? INGEN kommer att vilja ta med honom hem..."

På Avenyn mötte vi upp Karin som hade lämnat sina Avenyväninnor för natten, gick genom Näckrosdammen upp på berget, och somnade in. Vid sex ringde Eriks mobil upp mig. Han var på väg hem från disputationsfesten, lät det som.