söndag, oktober 30, 2005

Alla heter Glenn i Göteborg

Vita bönor i tomatsås, stekt ägg och vitt rostat bröd - en frukost värdig en kung! När Dylan har sjungit I want you och Like a rolling stone och börjar nynna på It ain't me, babe, så undrar vad Anton egentligen håller på med. Så kommer jag på att Bruce fyller 73 i dagarna och att Anton vill illustrera begreppet 'projicering' för oss. När jag tänkt färdigt på Anton funderar jag på den helgutflyktsinbjudan som jag fick igår och på den stora, ännnu kartongtunga och något ekande lägenheten och hur den skulle klara sig ensam en helg. Jag vet att det är vintertid och att jag vill ut i skogen och se det sista av hösten. (För två veckor sen var vi i Härryda och plockade trattkantareller, och, jag vet inte om ni visste det, men Härryda ÄR den svenska idyllen. På pendelavstånd!) Panoramahissen till Heaven 23 bjuder på ett härligt pirr i magen, Liseberg är snyggt uppifrån och Masthuggskyrkan syns tamejfan överalltifrån! Musik- och teaterhögskolans stamhak Stage Door invaderas regelbundet av Västra Frölunda-indianer som sjunger ramsor och klappar i händerna och passar på att stjäla lite ömhet och närhet av varandra i segerns namn. Ska jag byta ut skogsturen mot ett parti tennis? Vi har slängt säckvis med plast. Alla tunga, fula, otympliga skivfodral har ersatts av små plastfickor. Som på K103. Skivsamlingen som tog upp en vägg och en Benno får nu plats i halvannan skokartong. Och mp3-or är (åtminstone tillfälligt) bannade. Vilken upptäckt: CD-skivan! Det är något med att ha en konkret, materiell skiva att slänga i apparaten. Eller så är det allt man slipper som är fördelen; flimrande dataskärm, surrande fläkt, dammig luft, Google, 3000 media files och shuffle. Gamla hjältar stiger upp från det döda på Uppstigen 104:41 412 80 Göteborg. Cohen ringde mig t.ex. igår på det gamla numret (som vi fick behålla), han sjöng om en sliten regnjacka och berättade att jag måste ta mig tid att läsa hans brev. Nu ska Costello/Bacharach snurras och ett varmt bad smutsas ner. I natt ägde det västkustska nyåret rum och vi höjer en skål för gubbarnas år!

5 Comments:

At 30 oktober, 2005 16:47, Blogger Unknown said...

Går man ut på balkongen från badrummet?
Coort.

 
At 31 oktober, 2005 10:29, Blogger Anton Berg said...

Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

 
At 31 oktober, 2005 10:30, Blogger Anton Berg said...

Springsteen är också ganska ointressant för alla som inte varit med från starten.

Höll jag på att skriva. Och skrek sedan Dilirium - ring kliniken!

Klart Dylan gjort bra låtar, det är ju underförstått, det är liksom ett faktum, ett fundament varpå musikhistorien vilar.
Men jag tycker att han är ointressant för mig just nu, oavsett vad gubbarna i TV (och de yngre också för den delen) försöker få mig att tro.

Chronicles var en bra bok. Intressant läsning. Men en man som spelar för sig själv och ingen annan när han har konsert utrålar bara förakt mot sin publik och därför vinner han aldrig mitt hjärta.

---
Kommunikations-geniet Springsteen fyllde 56 år den 23 september 2005.

 
At 31 oktober, 2005 18:14, Blogger Tor Billgren said...

Vilken fantastisk känsla! Spruckna plastfodral UT. Mjuka fickfodral IN.

 
At 01 november, 2005 15:13, Blogger Anton Berg said...

Jag HATAR när dom spricker!
Om det händer en favvoskiva byter jag ögonblickligen ut det sprukna mot ett helt från en "slitåsläng"-skiva.

 

Skicka en kommentar

<< Home