Vad händer sen?
Följande scenario gäller:
I Stockholm färdigställs 2005 två bostadshus. Dessa blir väldigt omskrivna och uppmärksammade eftersom de blir Sveriges Två Högsta Bostadshus.
Tyvärr är konstruktionen milt sagt bristfällig. I mars 2005 är katastrofen ett faktum. Det ena huset rasar likt World Trade Center ihop till en enda stor hög av grus och stoff.
300 människor omkommer.
Detta är en tredjedel av antalet dödsoffer i Estoniakatastrofen.
Kritiken mot byggbolaget blir naturligtvis mycket stark. Styrelsen anklagas i segslitna rättstvister som antas få ett slutgiltigt avgörande först 2007.
Det andra huset utryms på uppdrag från regeringen. Hyresgästerna får tillfälliga bostäder från allmännyttan tills orsaken och ansvarsfrågan är löst.
Men det tomma huset står emellertid kvar.
Konstnären Ernst Billgren köper marken för en spottstyver och lovar först att riva huset för att senare uppföra ett konstverk till minne av de 300 offren.
Billgren ändrar sig senare. Han låter helt enkelt området bli en turistattraktion.
Han menar att han leker med begreppet FARAN.
Huset, som närsomhelt hotar att rasa samman, får stå kvar och bilda konstverket.
Folk får komma och titta, helt på eget ansvar, och gå hur nära som helst.
Spänningen ligger i att ingen vet exakt NÄR huset rasar. Kanske är det just när DU är där?
Eller kanske inte.
Nu undrar jag vad ni tror skulle hända? Hur låter debatten? Vem för den? Vilka tidningar tycker vad? Vilka aktörer blir tydliga i denna affär? Vad säger Kungen? Göran Persson? Sverker Olofsson?
Gå igång gott folk, gå igång!
21 Comments:
Fattar ingenting. Förklara. Vad är detta en bild av?
Anton, jag hoppas verkligen inte att det strular med Liljeholmskajen...
Men om detta INTE handlar om att Anton fått ett tråkigt besked beträffande sin nya lägenhet, svarar jag:
Huvudsakliga aktörer:
1. Anhörigföreningen till de 300 som omkom i olyckan.
2. Intresseföreningen för de som bodde i det andra huset.
3. Kvällstidningsreportrar med anteckningsblocksbyline.
4. Kulturminister Joachim Berner.
5. Ernst Billgren
6. Ett av hologrammen på DN:s kultursida.
Jag misstänker att Anton vill åt kulturjournalistiken i sitt lilla tankeexperiment. Att den i Den Fria Konstens Namn skulle argumentera för Billgrens rätt att göra precis vad han vill. Han är ju konstnär! Hologrammet på DN kommer att framföra argument som
- Konsten ska vara fri!
- Hot mot yttrandefriheten!
- Censur!
Kulturminister Berner kommer att uttala sig mycket kritiskt (givetvis också statsminister Olofsson). Mediedrevet kommer att vara det största någonsin. Kvällstidningarna går upp i brygga, och det skapas ett stort opinionsstöd för intresseorganisationerna för de som bodde i husen. Allmänheten sluter upp.
De som står på Billgrens sida är Billgren själv, hologrammet på DN, några konstfundamentalister, en handfull jackass-runkare och katastrofturister. Han är alltså mycket ensam. Det råder inte heller någon som helst tvivel om att huset skulle spärras av på grund av rasrisk.
Det jag anser att Antons berättelse blottlägger är den vulägra yttrandefrihets- och censurdebatten, som skulle bli ett resultat av händelsen. Precis samma vulgära yttrandefrihetsdebatt som förekommer i religiösa medier i samband med Åke Green-fallet. De åberopar yttrandefriheten (men bara för kristnas rätt att attackera homosexuella, inte för andras rätt att driva med eller diskutera kristna. Minns lyssnarstormen efter Lena Anderssons sommarprogram...), och religionsfriheten (men bara för kristna. När andra religioner än kristendomen nämns är det ur konsekvent kritiskt och dämoniserande perspektiv).
I den här debatten skulle Billgrens försvarare också hänvisa till yttrandefriheten, trots att det devalverar ordet "yttrande". Ty alla handlingar och uttalanden går inte att klassificeras som yttranden. Jag yttrar mig inte när jag köper en glass. Jag yttrar mig inte när jag tränar. Jag yttrar mig inte när jag sitter och skiter.
Kanske menar jag att man bör vara försiktigare med att åberopa yttrandefriheten?
Sammanfattningsvis kan man säga att Billgren - om det inte förelåg rasrisk - skulle ha alla logiska, lagliga, konstnärliga och argumentationsmässiga poäng på sin sida. Men att motståndarsidans moraliska och opinionsmässiga övertag skulle stoppa projektet. Det skulle Billgren också förstå till slut. Kvar och alldeles ensam sitter redaktören på DN och gråter bittra tårar: "Övergiven. Igen..."
jag tror att massor av teologer skulle prata om babels torn och demokratins undergång.
Jag vill bara poängtera att jag inte är UTE efter någon eller något, det här var ett tankeexpriment som jag och kollegan Kicki Möller fantiserade ihop under en tunnelbanefärd.
Kul att Tor tog det på ett sådant allvar för jag håller med dig om allt du skriver, det skulle mycket väl kunna gå just så.
Det är ju totalkittlande med ett lutande torn i Pisa som faktiskt på allvar riskerar att falla omkull! Moving and disatrous art.
Samtidigt som hetsen hos en sörjande mobb kan vara en av de allra starkaste krafter människor kan uppbåda.
Jag noterade också med ett brett flin att statsministern heter Olofsson i ditt scenario.
Men tror du att katastrof-turisterna skulle vara så få?
Riskerar lutande idiottornet i Pisa att rasa? Man får väl inte gå upp i det då?
Katastrofturisterna skulle säkert ha funnits, men de skulle hängts ut i media och dämoniserats å det vidrigaste. Månsens Hannah är chefsredaktör på Aftonbladet, och hon leker man inte med.
Jag tror att Sverker Olofsson skulle säga "Ska det vara så här"
Nej Tor, Tornet gör ju inte det längre, dom rätade upp det när det höll på att gå åt pepparn.
Och nu är det ju inte alls så spännande längre.
Rent hypotetiskt skulle det ju vara bättre om det fans rasrisk, tycker jag.
Lysande...
För om Hannah är chefredaktör på Bladet betyder det att jag kan vara hemmapappa och ta hand om Glenn-Zlatan.
Hurra!
Mitt tips är att även Alexander Bard skulle stå på Billgrens (Ernst, inte Tor) sida. Kanske bara för att vara jobbig, kanske för att få sitta i en debattsoffa och teoretisera om det naturliga urvalet.
Ps, Glenn-Zlatan kan vara det bästa namnet på länge.
Jag vet!!!
(Obs, paxat!)
Glenn-Zlatan är svinfult. FATTA vad den ungen kommer att bli måbbad. Ful kommer han att vara också!
Tor är bara undis för han vill döpa sin son till Björn-Horace.
DET är fult.
Med ett efternamn som Billgren, BEHÖVER man inget förnamn, liksom...
Min kollegas kompis har fått en liten knodd som han har döpt till (på allvar!):
Wilhelm Jan Zlatan
Själv hävdar jag fortfarande att Tomas Brolin är Sveriges bästa fotbollsspelare genom tiderna (vad nu det har med lutande torn att göra... förstås... Parma ligger väl inte så långt från Pisa...) men det blir ju lite dumt att döpa min son till Tomas eftersom jag själv heter Thomas.
Alltså får det bli Terje. Efter Håkonsen.
Tor: din son ska heta Bill i förnamn. Eller Bull.
Haha! Bull Billgren!
hahahahaha! Jag skarattar så jag får tårar!
BULL BILLGREN! Hohohoho!
Aaaaaaaaaah!
Anton är tamigfaan ett jävla geni.
Nu sitter jag och gapskrattar på redaktionen.
Folk tittar på mig och skakar på sina huvuden.
Det var det värt.
Tack!
Bull Billgren... årets namn.
Antons barn kommer att heta Mars, Bounty och Geisha.
... och Venus.
Mohahaha!
Bull Billgren.
No further questions.
I rest my case.
Skicka en kommentar
<< Home