Kamphundsinsikt och romantiskt dis

1.
Ylva mötte mig för lunch. Folkets Park en mardröm med 60 kronor i entré. Cyklade mot jobbet - ja, jag måste jobba trots att det är sabbat. Cyklade upp på trottoaren för att slippa den höga kanten längre bort och tillrättavisas av en ung kille med en hund med den bredaste käft jag nånsin sett.
- Här cyklar man faktiskt inte!
Därmed måste jag omvärdera mina fördomar mot kamphundsägare. Det är inte bara en massa hormonuppkåtade scarfaceonanister som har dem för att få "respekt" - utan alltså även den gode medborgaren Vänavordning, för att han ska våga tillrättavisa folk som går mot rött eller tar fler potatisar än de är säkra på att de orkar äta upp i matkön. Lite gulligt. Hoppas att han plockar upp skiten efter monstret. Annars får jag skaffa en Rancor, så att jag vågar påpeka det för honom.



2.
Tänkte jobba med skärgårdsprogrammen och skriva dj-artikel, men drabbades av en stor trötthet - knappast orsakad av ölen med Björn igår. Men ändå. Skruvade på Sommar med Lars Norén och la mig på soffan i kontoret och slumrade till hans dagboksanteckningar och stillsamma jazz. Vaknade av mina egna snarkningar, Norén läste:
- ... efter Moderna Museet gick vi till Svensk Form. Vad skulle det vara bra för? Jag hatar det.

3.
Kände mig angripen i kommentarspåret på Diagnos. Nån sorts gliring om att jag uppskattar att posta fakturor.

Jag hörde en frilans berätta att det bästa är att posta fakturan. Borde inte det bästa vara att skriva den perfekta artikeln? Folk som gillar att fakturera mer än skriva har valt fel yrke.

Romantiskt dis och svammel. Det är som att logga in på Sveriges Renhållningsarbetare Riksförbund och läxa upp dem för att de längtar efter löningen och upprört skälla: Jaså lönen är det bästa med jobbet? Borde inte det bästa vara att se till att det är rent och snyggt hos dem ni städar hos och på gator och torg? Schas! Ut och damma med er era materialistiska ytlighetsjägare.

Journalister som ser sig som aktivister är farliga journalister. Nu ringde Erik från Umeå. Jag berättade om sköldpaddan i terrariet. Den stora.