Lite resfakta också

Polen är ett katolskt land med 40 miljoner invånare.
Vi flög dit med Wizzair.
Flygmaskinen lyfte från Skavsta, och det kostade cirka 1700 kronor för två personer att komma dit och hem igen.

Gdansk var flygplatsen. Trestadsområdet var målet. Nej, Måns, jag syftar inte på Uddevalla-Trollhättan-Vänersborg, utan Gdansk-Sopot-Gdynia.

Gdansk är den gamla kulturstaden. Men även hemvist åt Solidarnost, och Walesas strejk på åttiotalet.
Gdynia är den moderna, rika industristaden. Affärscentrat.
Sopot är den bedagade, lediga badorten som ligger mittemellan.
Allt inom ett par mils radie.

Vi bodde på Gdynia Spa &Wellness Center. På nätsidan var det svårt att avgöra om vi skulle mötas av rökelse och fotmassage eller bröstoperationer och vitt kakel. Det var någonstans mittemellan. Bastun och helkroppsmassagen var najs. Men de nyopererade bröstdamerna i foajén kändes lite läskiga.

Hursomhelst var det ett schysst hotell, och det enda rimliga som var ledigt när vi skulle boka.
Även polackerna firade nämligen långhelg. Första maj, såklart, men även någon slags Författningsdag på lördagen. Alla butiker var stängda, och jag som skulle köpa "Buffelpissat stäppgräs"! (Zubrowka-vodka.)

Som tur var öppnade Heron City på söndagen igen. Bland de exotiska butikerna kan nämnas H&M, Duka, Carlings, Cubus, och så Ikea förstås. Det känns tryggt att resa till länder som är som hemma. Fast ammelunda.

Mest ammelunda var nog hotellreceptionisten. När jag hade gråtit krokodiltårar över att vår hyrbilsbokning var uppfuckad drog hon upp en bilnyckel ur fickan och sa "You can take mine!"
Okej?
Bara att tacka och ta emot. Ut och åka nya Golfen.
Hon fick en full tank och hundra zlottysar som tack för hjälpen.

Vi åkte till en halvö som heter Hel (!?).
Svincool geologi. Svindåligt väder. Svinmånga vindsurfare.
Jag åt en laxöring med huvudet kvar. Den smakade jord.

Annars var maten bra. Särskilt köttet. I Gdansk såg jag en vegetarisk restaurang. Annars tror jag utbudet är riktigt dåligt för polska vegos. De får nog hålla sig till buffelpissat stäppgräs.

De flesta av bilderna nedan är tagna i Sopot. Där finns en jättelång pir. På polska heter det "molo", samma som på norska. Jag gillar den gula skylten, och att de inte har någon bestämd form. Inte "Här är piren", utan mer bara "Här är en pir". Che che che...

Stranden med den skrattande damen är på Helön. Jag fundrar på om pålarna har något med sanddrift att göra. Andra förslag?

Den vita byggnaden ligger vid fd Leninvarvet i Gdansk, och om jag förstod de polska skyltarna rätt var det i den kåken som fackföreningsnissarna hade sina möten under den stora strejken 1980.

Fin semester!