torsdag, september 06, 2007

Diktsamling över en urspårning

Klockan 12.20 onsdag 5 september 2007 spårar delar av ett fullastat malmtåg ur 1 km öster om Torneträsk station.
Följande e-postväxling utspelar sig:

Thomas:
AJAJAJAJ!!! Urspårning!

Anders:
Stopp i två dygn.
14 vagnar av spåret.
Banvall och räls kaputt, men kontaktledningen klarade sig.
Hade det inte varit Magdas födelsedag hade jag stuckit dit och fotat.
Fick några bilder av vår säkerhetssnubbe på plats.
Det är typ halvvägs mellan Kiruna och 516.


T:
Stopp i två dygn!? Totalt? Vad gör ni då?
Får malmbåtskaptenen i Narvik spader?
Får ni fullt på ert lager?
Får gruvarbetarna gå hem i långa rader?


A:
Lokförarna får putsa sina lok.
Gruvarbetarna får lägga ner sina ok.
Malmbåtskaptenen får läsa en bok.
I våra norska lager har vi nok.


T:
Nu är banan hel igen och gruvan går för fullt.
Banarbetar-Andersson har säkrat varje bult.


Lokets förman Evertsson, han forslar malmen stolt.
Vid spåret står en imponerad same i sin kolt.


Ja alla jobbar mot ett mål, och ingen vill ta rast.
Gruvan mullrar dovt från lägsta punkt till högsta mast.


"Sprängning!" Hojtar Honkanen, från gruvans mörka vak.
Men Lindberg sitter lugn och tyst, som vanligt, på sin bak

6 Comments:

At 07 september, 2007 11:11, Blogger Anton Berg said...

Det här påminner mig (vagt, mycket vagt) om episoderna i Röde Orm där det gällde att dikta ikapp.

Att finna sig fort, få in samtid och storverk... Fint. Men det påminner mig också om att ni har för mycket fritid.

Och att ni borde ha betalt för dessa verk.

Men det får man bara om man jobbar på Namn och Nytt.

 
At 07 september, 2007 11:43, Blogger Thomas Pihl said...

Kan man ha för mycket fritid?

Jag skulle gärna ha mer än de tre minuter det tog att skriva gruvdikten.

 
At 07 september, 2007 13:47, Blogger Anders said...

Jag har inte för mycket fritid.
Jag har för mycket arbetstid.
Då måste det diktas på den.
Vilket innebär att verken är betalda!

 
At 07 september, 2007 20:44, Blogger J.M. said...

Proletärromantik när den är som bäst. Och ni som känner mig vet att jag gillar den. Höll nästan på att falla i gråt under hamnarbetarscenerna i "Upp till kamp" på TV häromsistens. Jag tänker med ens på Dan Berglund och Knutna nävar.

 
At 08 september, 2007 11:17, Blogger Tor Billgren said...

Varför spårade tåget ur?

 
At 08 september, 2007 14:22, Blogger Anders said...

1. Lokföraren glömde svänga på ratten.

2. Det låg ett mynt på rälsen.

3. Fullmånens dragningskraft lyfte det fullastade tåget från spåret, och när månen sedan gick i moln landade hjulen lite vid sidan om.

4. En imponerad same i kolt hade bett Jiuddchevuolle, Bergets gud, att ge järnmalmen hemlängtan, så de 4160 tonnen försökte dyka tillbaka under markytan igen.

5. En skruv lös.

6. Klimarförändringarna fick permafrosten i banvallen att släppa, så kropparna av de 142 rallare som dog i tyfus under vårvintern 1902 och användes som fyllnadsmassor tinade och kom i rörelse.

7. Renarna i området valde att "go lemming" och slängde sig i tusental ner från en fjällbrant och landade på linjen.

8. Den sista banvakten avskaffades 1958, och först nu tog det eftersatta banunderhållet ut sin rätt.

9. Den sista norska motståndskämpen som startade sin skidfärd i december 1942 med målet att stoppa de svenska leveranserna av järnmalm till Tyskland nådde äntligen platsen för det planerade sabotaget.

10. Inga spekulationer så länge utredningen pågår.

You pick one!

 

Skicka en kommentar

<< Home