fredag, februari 02, 2007

Show me your leg

De senaste dagarna har jag reagerat på att Simpsons har varit dåligt översatt.
Blev nyfiken och bestämde mig för att titta närmare på eftertexterna, och där stod det:

"Översättning: Alex Schulman"

Va? Är det verkligen Stureplans-Alex som jobbar som Simpsons-textare, och som dessutom är så remarkabelt usel? Ett möjligt scoop!

Nästa naturliga steg var förstås att vända sig till Google-guden. (hihi)

Och eftersom jag har varit en duktig medborgare av övervakningssamhället svarade guden genast på mina böner.

Såhär.

8 Comments:

At 02 februari, 2007 11:55, Blogger Anders said...

Är det sant!?
Det är en verklig människa?
Ibland tror man ju att de använt ett översättarprogram som någon före detta bulgarisk bagare knåpat ihop på sin kvällskurs i data.
Lysande!
Men varför i hela glödheta Granträsk förklarar stolpskottet inte VARFÖR han översatte så jävla långt från måltavlan?
Var han helt enkelt så usel på engelska?
Varför fick han då jobbet?
Eller, jaha, just det.
Det var ju TV3.

 
At 02 februari, 2007 12:07, Blogger Tor Billgren said...

Ångestkallsup är inte lika bra som skamsköljning

Jag har noterat samma sak, Thomas. Ibland känns det som Babelfish. Kul att han bjöd på id-kortet...

 
At 02 februari, 2007 18:27, Blogger Anders said...

Jag njuter av känslan du måste fått när du hittade hans text, Thomas.
Att han själv behandlar exakt det du funderade på när du sökte.

 
At 02 februari, 2007 18:59, Blogger Anders said...

Skamsköljning är äckligare på grund av närheten till tarmsköljning.
Och alltså mycket riktigt också bättre.

 
At 03 februari, 2007 16:12, Blogger Johnny Bode- Sällskapet said...

I "Kvartetten som sprängdes" har Birger Sjöberg kommit fram till att fenomenet orsakas av en varelse som heter Blamage-guden. Just när man ligger på sin soffa och drar sig till minnes något kan dörren öppnas och Blamage-guden och hans assistent (som heter Inspektören eller något liknande) kliver in. Sedan fäller de upp en vit duk och sätter igång med att visa diabild efter diabild med pinsamheter man gjort sig skyldig till. Allt under kluckanden och fnissanden och tillrop som : "Minns du den här, gamle gosse!". Offret vrider sig i plågor och förbannar sig själv...

Av någon anledning tycker jag att det blivit lättare att vifta bort skamsköljningarna när man tänker att det bara är den jävla Blamage-guden som försöker dra ner en i träsket. Bäst att inte se bakåt. Framåt, mot nya djärva blamager!

 
At 03 februari, 2007 18:43, Blogger Anders said...

Ha ha!

Var lade jag nu listan över världens bästa ord?
Där!
Och en penna...
"Blamage"
Såja.

 
At 05 februari, 2007 09:17, Blogger Thomas Pihl said...

Fint, Gustaf! Den där Birger Sjöberg hade ju humor, trots att han kom från Vänersborg. Väl?
Jag gillar diabilderna.

Ja, det var en fullträff när jag hittade krönikan.
Och man måste väl ändå säga att Schulman reparerar liiiiiiite av skadan genom att vara så självkritisk i sin krönika? Att göra en pudel brukar ju vara otroligt effektivt, något som fler politiker borde lära sig.

Ja, Sebban, han har någon slags inblandning i Stureplans-tidningen. Dessutom har han haft ett tv-program ihop med sin bror där de pimpar hus och bilar med jättefräck elektronik. Där tycker jag iofs att han verkar hyfsat sympatisk.

 
At 06 februari, 2007 17:32, Blogger Anders said...

Jo, han repade en hel del med pudeln.
Fast det var ju den stora frågan som kvarstår: hur kunde det ske?
Var han så dålig, och chansade!?

 

Skicka en kommentar

<< Home