Min lans är numera fri att leja!
Jag har gjort en Thomas och sagt upp mig! Utan att skaffa annat jobb. Istället har jag skaffat mig kontor. Gamla syfabriken på Stigbergsliden 5.
Välkomna in!
Till höger: jag, till vänster: Stefan. Ute: älven.
Utsikten. I Amerikahuset jobbar (jobbade?) Ingela Pihl. Och till alla exil-göteborgare: lägg märke till pariserhjulet!
Konferenssal/möteslokal/fikarum/matsal/övernattningslägenhet. Konst Alain Duraffourd.
I det här hörnet kokar jag kaffet när ni kommer på besök.
9 Comments:
Fint fint!
Ingela Pihl jobbar där fortfarande. Du har ju insikt i hennes kontor. Det är hennes gula bil som står parkerad på kajen.
Vänta, vänta, vänta nu.
Vänta.
System overload, nu blev det mycket att ta in.
Plus skrattparoxysmer av Krustymisstanken.
Sagt upp?
Fri lans?
Stigbergsliden?
Pariserhjul?
Är det sant, Seb, har du följt Thomas spår och gjort det vi alla drömmer om? Jag i alla fall. Bara resa sig och kliva rakt ut i det fria okända läskiga hotfulla hoppfulla?
Med kontor och allt.
Jag vill också ha kontor på Stigbergsliden utan annat jobb och titta på Pariserhjul och Ingelas dumper och känna luft under vingarna fast samtidigt lite svindel och att det händer något.
Det är tametusan storartat!
Kaffekok och konst på väggarna. Världen ligger öppen.
Har ni plats för en till?
Jag blev inspirerad av att vara tillbaka på Stigbergsliden. Tänkte "gatuvy-promenera" till klassikern Pizzeria Gud Father på Bangatan, men allt jag hittar är den här sjuka butiken:
http://kartor.eniro.se/m/plFBv
Vad är det, Sebban?
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Ja, Thomas, det där är företaget med det troligen fyndigaste och bästa namnet i hela Göteborg! Jag har inte förärat dem något besök än så jag kan inte recensera maten.
Ja, Anders - the big leap! "Hej chefen, jag måste tyvärr säga att jag aldrig mer vill träffa dig!" Det var underbart att få säga det! Och nu sitter jag här och jobbar för min egen skull på mitt eget sätt. Och vet du? Det skulle få plats en gubbe till!
Helt fantastiskt kontor, men låt mig apropå pariserhjulet få vädra mitt missnöje med det som hänt (eller inte hänt) sedan nedgrävningen av motorleden:
När jag åkte till Göteborg första gången efter att leden var nedgrävd och klar hade jag stora förväntningar. Vad hade man hittat på med den nya marken intill älven? Jag menar, man hade ju minst 5-10 år på sig att fundera medan man grävde. Svaret var: Parkeringsplatser och en ny väg (!) där den nedgrävda gick! Vafan! När jag nu återvände för någon månad sedan var jag övertygad om att man gjort något mer. Det hade ju gått 3-4 år sedan min förra besvikelse. Döm om min förvåning när det inte hänt ett skit förutom att man var i full färd med att sätta upp ett pariserhjul! Det kändes ju hett runt millennieskiftet i London, absolut, men snälla göteborgare: Ni behöver inte ta ordspråket att man färdas tio år tillbaka i tiden när man åker till Göteborg så bokstavligt. Nä, usch!
Jag håller helt med dig Jonas! Vilket slöseri. Man frigör, äntligen, mark nära vattnet, och vad gör man? Först inget, inget, inget och sen ett pariserhjul. Inte jättekreativt. Dessutom tjatades det om att det skulle förändra hela utsikten i östra hamngatans förlängning. Men hjulet är vinklat 90 grader mot hamngatan så från den ser man bara sidan av hjulet - ett streck. Och tänk allt annat man hade kunnat hitta på! Uteserveringar, pompa och ståt. Men nu när det väl står där visar det sig att det är rätt fräckt på kvällen när det lyser blått och man kör ner i tunneln alldeles under hjulet. Och det visar sig att härifrån, från mitt kontor, lägger den faktiskt till nåt kul till stadprofilen - det ser ut som om det står en jättestor hjulångare bredvid läppstiftet. Men visst, tänk allt man hade kunnat göra!
Thomans: cyklade förbi Baguette Försäljning i Göteborg AB idag och skylten var utsuddad! Alltså, det svarta på bokstäverna var borta, men med vitt på smutsvitt stod det fortfarande Baguette Försäljning i Göteborg AB. Nåt stort är på gång!
Men vad ska jag göra i kontoret?
Skicka en kommentar
<< Home