torsdag, december 01, 2005

Långa avstånd i norr

12 Comments:

At 01 december, 2005 14:15, Blogger Unknown said...

Coolt.
Var går sprickan under stan, då?
Eller går den under hela stan?

 
At 01 december, 2005 14:21, Blogger Anders said...

Sprickorna är inte inne under stan ännu.
Men de närmar sig.
Bilden är tagen från toppen på Kiirunavaara. Vägen som går ut till höger är Gruvvägen. Den måste snart stängas och en ny byggas längs järnvägen som går till vänster. Sprickorna kommer snett nerifrån i bild, man ser resterna av det gamla dagbrottet.
Just nu pågår provborrningar i riktning mot Luossavaara, berget i mitten. Börjar LKAB bryta åt det hållet kommer sprickorna att nå vårt hus.
Om typ 40 år.
Så jag måste fortsätta dammsuga.

 
At 01 december, 2005 14:48, Blogger Tor Billgren said...

Shit - ser ni inte att berget i mitten är en vulkan? NU förstår jag varför Kiruna måste flyttas. Ta beteckning!

 
At 01 december, 2005 15:27, Blogger Anders said...

Okej, Tor, då tar jag beteckningen Mr Lava Lava.

 
At 01 december, 2005 15:32, Blogger Thomas Pihl said...

Vilken skön Transport Tycoon-bild, Anders!
Jag verkligen ser framför mig hur du och de andra tjänstemännen sätter er i era bilar och tuffar fram längs vägarna, på väg mot kontorskomplexet. Arbetarna åker buss. Och alla fordon gör skarpa 90-graderssvängar.

 
At 01 december, 2005 15:47, Blogger Anders said...

Det var ju därför det var så himla lätt att börja bryta malmen, Thomas. På kartan fanns det en bild av en stor hacka som visade på mineralförekomst, och då var det bara att dra dit järnvägen med musen och klicka.

 
At 01 december, 2005 15:48, Blogger Anders said...

Seb, när man ropar åt ungjävlarna ända nerifrån blir det en resonans som ger 7,3 på Richterskalan. Då slutar de slänga grus.

 
At 01 december, 2005 16:46, Blogger Anton Berg said...

Playmobil! *fnysa*
Vi hade stora beefs (fast på den tiden hette det inte beef) mellan oss som gillade Lego och dom som gillade Playmobil.

Småbarnsleksaker tyckte vi om Playmobil. Det tycker jag visst fortfarande.

 
At 01 december, 2005 17:07, Blogger Anders said...

Även jag är en legopojke, Anton. Jag fick aldrig Playmobil. Men jag ska ärligt säga att jag var avundsjuk på sjörövarskeppet med kanoner som man kunde skjuta ärtor med.

För övrigt går jag till jobbet, Thomas.

 
At 02 december, 2005 08:50, Blogger Thomas Pihl said...

Du är född pacifist, Seb.

Att leka med playmo i Strängstorp var ungefär lite populärt som att komma till bandyisen med en hockeyklubba.

 
At 02 december, 2005 09:26, Blogger Anders said...

Kan mitt minne svika mig?
Jo, det kan det väl, men jag tycker mig ha ett så starkt minne av de små plastkanonerna till Magnus skepp. De hade svarta pipor och jag har en bild av att de kunde skjuta.
Jag kan ha blandat ihop det med bortskämda Magnus lilla artilleripjäs från Dinky. DEN kunde man skjuta med.
Hade ju aldrig kommit över tröskeln hemma hos oss...

Tur man idag kan ta igen barndomens alla missade krigsleksaker med sina dataspel!

 
At 02 december, 2005 10:14, Blogger Anton Berg said...

VERKLIGEN Anders! Jag fick inte ens ha plstpistoler man kunde köpa på marknaden för 35 kronor som sa KRRRR KRRRR.

Nu dör oskyldiga tyskar på löpande band i min data. Snacka om en personlig revansch.

Lego-kanonerna kunde också skjuta, även Lego fick ju pirater till slut fast då var jag egentligen för gammal för att leka med lego.

Om man nu kan bli det.

 

Skicka en kommentar

<< Home