Nöjesguiden. Igen.

Piotr på Nöjesguiden ringde mig i natt och förklarade att det var problem med min kommande krönika, för den handlade inte explicit om konst. Han hade nämligen fått skit av chefredaktörn som inte tyckte att min förra krönika heller handlade om konst. (Det är den här.)

För det första kan man ju fråga sig varför chefredaktörn inte hör av sig till mig direkt om han har synpunkter. För det andra skriver jag om saker som jag tycker är relevant. Man kan inte begränsa sig till teoretiska resonemang om tekniker och kolorit när man skriver om konst, för konst handlar om så mycket mer. Personligen understryker jag till exempel gärna konstens sociala funktioner, och att konsten måste få ta plats i staden. Därför handlar mina konsttexter även om det offentliga rummet, det fria ordet och journalistik. Men det godkänns alltså inte.

Allra helst borde jag väl ha följt de gängse krönikenormerna och skrivit något sånt här för att göra alla nöjda:

Nu är det sommar, och då håller gallerierna stängt. Men skam den som ger sig - livet ute i provinsens konsthallar blomstrar. Ragga ihop ett kompisgäng och låna en bil och picknika kring de konstupplevelser som listas nedan. Glöm inte solfaktorn :-)

Skit samma - jag jiddrade inte med Piotr - han är en bra redaktör och utmärkt skribent och jag är inte den som skjuter budbäraren. Så jag skrev en ny text nu i morse - den blev skitbra.