söndag, januari 22, 2006

Gulag 2

Anders, vilken är köldfaktorn när man hemkommen från solsemestern står i vårjackan och sommarpjucken på långtidsparkeringen och hackar loss is från insidan av vindrutan på bilen? Va?

18 Comments:

At 23 januari, 2006 16:48, Blogger Anton Berg said...

Sebastian:

-38. Farenheit.

Alternativt -54 Beaufort.

 
At 23 januari, 2006 16:51, Blogger Tor Billgren said...

Försöker du driva mig till vansinne, Anton? Beaufort är skala på fucking vindstyrkan.

 
At 24 januari, 2006 07:43, Blogger adam said...

Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

 
At 24 januari, 2006 07:44, Blogger adam said...

Farenheit är allt en konstig skala avtten fryser vid 32 kolar vid 212, samtidigt som -40 är -40 på celciusskalan med, klurigt. Vet nån vad den baserar sig på?

 
At 24 januari, 2006 07:45, Blogger adam said...

ursäkta min dyslexi, det är tidigt. Det ska vara vatten som fryser och sen kokar vid 212 och inget annat.

 
At 24 januari, 2006 08:40, Blogger Thomas Pihl said...

Kelvin, heter väl den där tredje varianten?

 
At 24 januari, 2006 10:00, Blogger malin said...

Har för mig att noll grader Kelvin är -272 C. Eller nåt liknande. Den absoluta fryspunkten alltså.

Där kändes det som jag var häromdan när vi tvingades göra teambuilding-aktiviter i -15 och halv snöstorm i Åre.

 
At 24 januari, 2006 12:41, Blogger adam said...

Det är ju bara knappt 18 minus.

 
At 24 januari, 2006 13:58, Blogger Anders said...

Köldfaktorn vid nämnda förhållande är way off the scale.

Kelvin and Hobbes är en tecknad serie om en liten eskimåpojke och hans frusna vita sibiriska tiger.

Den absoluta nollpunkten ligger på minus 273,15 grader celsius (Anders Celsius, 1701-1744).
Då är det så kallt att atomerna står stilla. Inga vibrationer, inga mikrosvängningar, ingenting.
Det är kallt. Då ska man ha varm glögg i termosen.

Underligt med såpbubblefiaskot, Sebastian. Det ska räcka med typ tjugo minusgrader.
Ni kanske hade för mycket såpa i vattnet? Diskmedel kan funka också.

Idag har vi bara minus fyra.
Å andra sidan snöar det.
Sånt där väder som klassas som naturkatastrof söderut.
Här kallas det vinter.

 
At 24 januari, 2006 14:06, Blogger Thomas Pihl said...

I DN intervjuade de en väldigt charmig kvinna i Jokkmokk, om hur det är att leva i trettio minus.
Hon sa att det största problemet var att bilens däck blev fyrkantiga, och att man var tvungen att köra en stund på tomgång för att de skulle bli runda igen.
Men häromdagen hade de bara haft - 22, då var det vår i luften, sa hon.

 
At 24 januari, 2006 14:52, Blogger Anders said...

Vaba?
Låta bilen stå på tomgång så hjulen blir varma?
Det är sant att de blir kantiga när det är riktigt kallt, men att de skulle bli varma av att motorn går är tokigt. De blir varmare/mjukare av att man kör bilen.

Överhuvudtaget frodas villfarelsen att bilen blir varm och gosig om man låter den stå på tomgång medan man skrapar rutorna.
Det är så, INTE.
En modern motor på tomgång har så litet motstånd att den bara mycket långsamt blir varmare och alstrar värme till kupén.
Det enda man uppnår är ett ovanligt giftigt avgasmoln på grund av att den kalla motorn inte förbränner bränslet lika bra.
Det bästa man kan göra är att skrapa biljäveln först, SEN sätta sig i och köra iväg.
Tomgång, alltså...
Typiskt Jokkmokksbo.

 
At 24 januari, 2006 15:57, Blogger Anders said...

Ha haaa!
Tomgång och isskrapa var ju otillräckligt.
Bättre med molotov cocktail och slägga.

Min kritik av tomgångare gällde självfallet inte Fiatister, Seb.

 
At 24 januari, 2006 16:39, Blogger Jonas Bergroth said...

Mitt bästa tips i kylan när man tröttnat på glögg:

Broken leg. En skidåkardrink från 20-talets Aspen med ångande äppeljuice med kanel och spetsad med bourbon-whiskey.

Värmande, närande och inte så sliskigt som blossa.

 
At 25 januari, 2006 09:31, Blogger Thomas Pihl said...

Jag förstod inte heller vad käringen menade med att värma upp däcken. Men det lät roligt.
I Mongoliet brukar de tända en brasa under bilarna för att det ska gå att starta dem i riktigt kallt väder.
(Ojojoj... jag känner att jag börjar utvecklas till Kustarniks skröngubbe...)

Det är väl klart att vilken bil som helst blir gosig och varm om man låter bilen stå med värmefläkten på en stund?
Motorn alstrar såklart inte värmen, men värmeelementen i fläktsystemet.

 
At 25 januari, 2006 15:18, Blogger Måns said...

När jag var liten ville jag köra Glassbilen...
Det vill jag förresten fortfarande, ska bara ta körkort först.

 
At 26 januari, 2006 09:45, Blogger adam said...

Måns du kommer alltså aldrig att köra Glassbil.

 
At 26 januari, 2006 17:57, Blogger Anders said...

"Motorn alstrar såklart inte värmen, men värmeelementen i fläktsystemet."
Hörru mekarn, värmeelementen?
Motorn alstrar såklart visst då värme, det är därför man kan rädda en överhettad motor genom att slå på full värme i kuppen.
Har själv praktiserat det en sommardag när det var plus 24 grader ute.
Svettigt, men motorn skar inte.

 
At 27 januari, 2006 07:42, Blogger Tor Billgren said...

Om det börjar ryka kraftigt från ett fartygs avgasrör, är det lätt att rent reflexmässigt stänga av motorn. Men det är mycket farligt, eftersom kylningen då helt försvinner. Brinner det i eländet går det åt skogen. Man skall istället dra ner motorn på tomgång när man undersöker felet, så att kylningen bibehålls.

Värma upp däcken? Åh fy satiken vad korkat.

 

Skicka en kommentar

<< Home